Diffust storcelligt B-cellslymfom

DLBCL är en form av lymfom, en blodcancersjukdom som börjar i celler som ingår i immunförsvaret. Förkortningen står för diffust storcelligt B-cellslymfom och beskriver både vilken celltyp sjukdomen utgår från och hur cellerna ser ut när de undersöks i mikroskop.

Vid DLBCL är det B-lymfocyter, en typ av vita blodkroppar som hjälper immunförsvaret att känna igen och bekämpa infektioner, som har förändrats. I stället för att utvecklas och försvinna på ett normalt sätt fortsätter de sjuka cellerna att dela sig på ett okontrollerat sätt. Det kan leda till att lymfkörtlar blir förstorade eller att sjukdomen visar sig i andra delar av kroppen.

DLBCL är den vanligaste formen bland de lymfom som brukar beskrivas som aggressiva. Det betyder att sjukdomen kan växa relativt snabbt. Samtidigt kan många med DLBCL behandlas med målet att bli av med sjukdomen. Eftersom DLBCL kan se olika ut från person till person anpassas utredning och behandling efter var sjukdomen finns, hur utbredd den är och hur patienten mår.

Personer med DLBCL har ofta symtom som kommer relativt snabbt. Symtomen kan variera beroende på var i kroppen lymfomet sitter. Vanliga symtom kan vara:

• Förstorade lymfkörtlar
• Trötthet och sjukdomskänsla
• Oförklarlig viktminskning
• Nattliga svettningar
• Feber utan tydlig orsak

Andra symtom kan vara minskad ork, smärta eller tryckkänsla om lymfomet sitter djupare i kroppen, till exempel i bröstkorg eller buk.

För att ställa diagnosen DLBCL tas oftast ett vävnadsprov, en biopsi, från en lymfkörtel eller annan vävnad där lymfom misstänks. Provet analyseras för att fastställa diagnos och typ av lymfom.

Utredningen kan också omfatta blodprover, kroppsundersökning och bilddiagnostik, till exempel datortomografi (DT) eller PET/DT. Ibland tas även benmärgsprov. Undersökningarna hjälper vården att planera behandling och uppföljning.

DLBCL är en snabbväxande sjukdom och behandling startas oftast kort tid efter diagnos. Den första behandlingen består vanligtvis av en kombination av olika läkemedel, ofta cytostatika (kemoterapi) och antikroppsbehandling.

För vissa patienter kan även andra behandlingsalternativ bli aktuella, till exempel strålbehandling, stamcellstransplantation eller olika former av immunterapi. Vilken behandling som rekommenderas beror bland annat på sjukdomens utbredning, tidigare behandlingar, patientens hälsa och hur sjukdomen svarar på behandling.

Behandlingen ges oftast i flera omgångar under en bestämd tidsperiod. Vården följer upp hur sjukdomen svarar på behandlingen och patientens allmänna mående. Många patienter kan bli botade med denna behandling, men för andra kan det bli aktuellt med flera behandlingsomgångar och byte av behandling. Det pågår intensiv forskning för att utveckla och förbättra behandlingsmöjligheterna vid DLBCL, bland annat genom nya läkemedel och kombinationer av behandlingar.

Målet med behandlingen är ofta att få bort sjukdomen helt och uppnå komplett remission. Det innebär att sjukdomen inte längre kan påvisas med de undersökningar som används.

Under och efter behandlingen följer vården upp hur sjukdomen svarar, till exempel genom kroppsundersökning, blodprover och bilddiagnostik som datortomografi eller PET/DT. Uppföljningen används både för att bedöma behandlingens effekt och för att upptäcka om sjukdomen skulle komma tillbaka.

Om sjukdomen kommer tillbaka, eller om behandlingssvaret inte varar tillräckligt länge gör vården en ny bedömning. Vilken behandling som då kan bli aktuell beror bland annat på vilken behandling du har fått tidigare, hur snabbt sjukdomen kommit tillbaka och hur du mår i övrigt.

Enligt Patientlagen har du rätt att vara delaktig i din vård så långt det är möjligt. Vårdpersonalen ska ge dig information om din sjukdom, vilka undersökningar och behandlingar som kan vara aktuella och vilka effekter och biverkningar behandlingen kan ha. Informationen ska ges på ett sätt som du förstår, och du kan också be om att få information skriftligt.

Om du känner dig osäker på vilken vård eller behandling som är bäst för dig kan du fråga om möjligheten till en ny medicinsk bedömning. Det innebär att en annan läkare gör en bedömning av din sjukdom och behandling.

Som patient med DLBCL kan du behöva stöd under både utredning, behandling och uppföljning. Det kan till exempel handla om kontakt med en kontaktsjuksköterska, psykosocialt stöd, rehabilitering eller hjälp att hantera vardagen under och efter behandling.

Cancerrehabilitering utgår från dina behov och kan omfatta fysiskt, psykiskt, socialt och praktiskt stöd. Behovet kan förändras över tid, så berätta för vården hur du mår och vilket stöd du behöver. I vissa situationer kan du också få information om kliniska studier eller annan forskning som kan vara aktuell.

Tips på frågor:

• Vilken typ av lymfom har jag och vad betyder det för min behandling?

• Vilka behandlingsmöjligheter finns det för mig?

• Vad är målet med min behandling?

• Vilken effekt förväntas behandlingen ge?

• Vilka biverkningar kan behandlingen ge, på kort och lång sikt?

• När börjar behandlingen och vad innebär det för min vardag?

• Sker behandlingen hemma, på sjukhusmottagning eller behöver jag bli inlagd?

• Hur ofta ges behandlingen och hur länge pågår den?

• Vad kan jag själv göra för att må så bra som möjligt under behandlingen?

• Vem kan jag eller mina närstående kontakta om jag mår sämre eller behöver stöd?

• Vem är min kontaktsjuksköterska?