Atopisk dermatit

Atopisk dermatit (AD) är en kronisk inflammatorisk hudsjukdom som kännetecknas av återkommande episoder med intensiv klåda och rivmärken, vilket leder till smärtsamma eksem. Den exakta orsaken till AD är inte känd, men en kombination av genetiska faktorer och miljöfaktorer anses vara inblandade. Man uppskattar att den drabbar cirka 20-25 prcent av alla barn och cirka 2-10 procent av vuxna. Detta innebär att en stor del av Sveriges befolkning är drabbad. De flesta har lätta till måttliga besvär, men cirka 5 -10 procent har svår sjukdom. Det är viktigt att komma ihåg att även måttlig AD kan påverka livskvaliteten påtagligt.

Symtomen inkluderar torr, kliande, sprucken eller vätskande hud, rodnad och ibland sekundära hudinfektioner. En person med AD kan ha helt besvärsfria perioder då symtomen ligger vilande och huden inte visar några spår av sjukdomen, men inflammationen är fortfarande aktiv under ytan och kan blossa upp.

AD uppkommer genom en kombination av en defekt hudbarriär och ett immunförsvar som inte fungerar som det ska. Detta samspel driver fram en inflammation och med det kliande hud. När en person med atopisk dermatit kliar sig riskerar hudbarriärens yttre lager att skadas och släppa in mikroorganismer och allergener. Huden irriteras ytterligare och det får immunsystemet att reagera, vilket leder till mer eksem och klåda. Denna klåda-klia cykel gör att tillståndet förvärras, vilket leder i slutändan till sprucken, fjällande och vätskande hud. Ett stort antal ämnen och faktorer, så kallade triggers, kan utlösa och försämra ett atopiskt eksem. Hur känslig man är för olika triggers skiljer sig mellan individer och även hos samma person kan känsligheten variera från en tid till en annan. 

Vid utredningen av AD tittar man på kombinationen av personens anamnes (sjukdomshistoria) och kliniska fynd enligt vissa fördefinierade kriterier. Klåda är det absolut största och mest väsentliga symtomet vid atopisk dermatit

Uppskattning av sjukdomssvårighetsgrad

Skattningsskalor som bedömer eksemets svårighetsgrad, till exempel EASI, görs av sjukvårdspersonal och visar på eksemets utbredning och intensitet. Patienten själv (eller en förälder) kompletterar med en skattning av klåda och sömnförlust under de senaste sju dygnen. Utöver detta kan kompletterande patientrapporterade utfallsmått göras med avseende på livskvalitet och psykiskt välbefinnande.

Även om det inte finns något botemedel mot atopisk dermatit, är det huvudsakliga målet att läka hudbarriären och få så långa besvärsfria perioder som möjligt. Nuvarande AD-behandlingar inkluderar topikala och systemiska läkemedel samt ljusbehandling kombinerat med egenvård med fukt- och mjukgörande krämer. Det är viktigt att tillsammans med sin läkare bestämma vilken behandling som är mest lämpad och sätta upp behandlingsmål som följs upp regelbundet. En djupare förståelse för sjukdomen och fortsatt innovation inom behandling är avgörande för att förbättra vården för de drabbade.

AD kan påverka nästan alla delar av en individs liv, så gott som dagligen. Klådan är ett av kännetecknet för AD vilket medför störd nattsömn, detta kan påverka prestationen både inom skola och arbetslivet. Personer med AD kan känna ökad frustration, ångest, ilska och nedstämdhet till följd av sin sjukdom. AD är en synlig sjukdom som påverkar utseendet, vilket gör att vissa undviker sociala sammanhang för att man skäms över sin sjukdom. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) ligger atopisk dermatit på plats tio i sjukdomsbörda för icke-dödliga sjukdomar.