AbbVie anser om värdet av innovationer

Det är viktigt att få ut mesta möjliga hälsa för samhällets investeringar i resurser och pengar. Men det finns en tendens att fokus fastnar på kortsiktiga besparingar istället för att öppna för långsiktiga förbättringar som skapar värde både för samhället och för människor som påverkas av sjukdom. Dels de möjligheter som finns redan i dag, men också de som dagens forskning kommer att ge upphov till. Vi tycker det är viktigt att fortsätta flytta fram gränsen för vad som är möjligt att uppnå med medicinsk behandling, så att människor ska kunna få ett så bra liv som möjligt trots sjukdomar. Eller kanske ännu bättre uttryckt – att skapa förutsättningar för hälsa i närvaro av sjukdom. Fokus bör därför skifta till att optimera samhällets samlade resurser så de räcker både till det kortsiktiga och det långsiktiga perspektivet.

Att leva med cancer som kronisk sjukdom

Ett område där AbbVie arbetar hårt för att utveckla nya behandlingsmöjligheter är cancer. Vi vill flytta fram gränsen för vad som är möjligt att uppnå med cancerbehandling. Målsättningen är att kunna bota fler cancersjukdomar än vad som idag är möjligt. Men tills dess är ett viktigt steg att utveckla läkemedel med bättre effekt och mildare biverkningar. Läkemedel som går att använda även för de som är sköra av sin sjukdom och upprepade behandlingar. Vi tror att det kommer vara möjligt att leva ett bra och hälsosamt liv i flera decennier trots en cancerdiagnos. Vi är inte där än, men med den enorma utveckling som sker inom området är det inte ett orimligt mål. Men även här finns det strukturella utmaningar.

Innovationer som fastnar mellan myndigheter

De senaste tio åren har både den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA och den europeiska EMA arbetat hårt för att införa processer som gör att läkemedel som svarar mot svåra medicinska behov – bland annat cancer – ska kunna godkännas tidigare. En av anledningarna är att myndigheterna har fått kritik för att det tagit alltför lång tid för behandlingar mot livshotande tillstånd att bli godkända. EMA har som roll att bedöma medicinska data gällande effekt och säkerhet hos nya läkemedel, och sedan besluta om läkemedlen ska bli godkända för att användas. I allmänhet bedömer myndigheten resultaten från stora studier på flera tusen patienter innan ett läkemedel blir godkänt. Men nya läkemedel som fyller ett särskilt stort behov, till exempel mot livshotande sjukdomar som saknar behandling, kan numera bedömas annorlunda. I dessa fall kan myndigheten ge ett tidigare godkännande baserat på ett mer begränsat underlag (färre patienter och/eller kortare studier), för att det finns patienter som riskerar livet i väntan på behandling. Ett tidigare godkännande ger patienter tillgång till läkemedlet  parallellt med att studier på större patientgrupper pågår, studier där resultatet kan dröja många månader eller år.
Problemet är – och det är här det blir utmaningar – att det finns ytterligare en myndighet som måste ta ställning till nya läkemedel innan de kan användas av patienter. Det är den myndigheten,  Tandvård- och läkemedelsförmånsverket, TLV, som ska bedöma värdet – inte medicinskt utan samhällsekonomiskt – och godkänna priset för ett läkemedel. De behöver som regel ha all data från de större studierna för att deras analysmodeller ska kunna fungera. De bedömer kostnadseffektivitet, i syfte att få ut mesta möjliga hälsa för samhällets investeringar. Dessa två system drar i dag inte jämnt. De som godkänner ur medicinsk synvinkel vill ibland godkänna på ett mer begränsat underlag eftersom det finns ett stort medicinskt behov, och de som bedömer prisnivå och kostnadseffektivitet kan inte ta ställning till detta begränsade underlag. Det blir ett glapp mellan olika system. I praktiken leder det till att flera läkemedel som godkänts tidigt för att ge snabbare tillgång till dem, inte går att använda för att de fastnar i kläm mellan olika myndighetsbeslut under många månader, till och med år. Har samhället råd med det? Dessa svårbedömda fall drar dessutom mycket resurser, inte minst från landsting och myndigheter. Och det finns inte avsatta resurser  för att hantera den ökande mängden av dessa fall.

Investering i innovation

Innovationer leder till mer effektiv behandling.  Effektivitet i behandling mäts i förhållande till den kvalitet patienterna upplever, men också i form av möjligheter till en smidigare arbetsgång inom vården, vilket har betydelse ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. En mer effektiv användning av resurser samt kontinuerligt fokus på framsteg i behandlingarna är viktiga redskap för att åstadkomma längre överlevnad och förbättrad livskvalitet för alla som påverkas av sjukdom. Men för att samhället ska skapa bästa möjliga förutsättningar för patienter, bör det finnas en vilja att investera i innovationer utan fördröjning och se möjligheten i de förbättringar innovationer kan medföra. Om det skall lyckas, bör alla intressenter delta i arbetet mot ett gemensamt mål. Vi på AbbVie vill gärna bidra aktivt genom att samskapa effektiva prissättningsmodeller samt hållbara vårdlösningar tillsammans med olika aktörer i samhället, där både våra innovativa behandlingar och tjänster kring dessa kan skapa värden samhället inte borde ha råd att avstå från.