Ankyloserande spondylit

Ankyloserande spondylit (AS) är en autoimmun sjukdom, såsom psoriasis, diabetes typ 1 och Multipel Skleros (MS). Sjukdomen är kronisk, progressiv och inflammatorisk och den angriper främst nedre delen av ryggen och bäckenet.

AS är en av de reumatiska sjukdomarna och cirka 0,1-0,2 procent av den vuxna befolkningen i Sverige beräknas leva med AS. Två tredjedelar av de som insjuknar är män och alla åldrar finns representerade, vanligast är dock insjuknande mellan 15 och 30 års ålder. Kvinnor insjuknar vanligtvis något senare i livet. Diagnosen ställs 5-10 år efter symtomdebut.

Att det tar så lång tid till diagnos beror på att det krävs fynd på röntgen och då kan sjukdomen redan ha varit aktiv under lång tid. För att tidigt kunna diagnostisera och behandla dessa patienter delas AS upp i två sjukdomar:  axial spondylartrit (röntgenfynd) och icke-radiografisk axial spondylartrit. Studier visar att sjukdomsbördan är minst lika stor för de patienter som ännu inte har röntgenfynd och därmed bör även de behandlas för att motverka smärta och stelhet.

Autoimmunitet innebär att kroppens immunsystem inte fungerar som det ska, utan immunförsvaret går till angrepp mot den egna vävnaden. Exakt varför en autoimmunitet uppstår är inte klart. Ärftlighet är en förklaring, men inte den enda. En infektion kan utlösa en autoimmun sjukdom.

AS börjar oftast med värk och påverkan på nedre delen av ryggen samt lederna i bäckenet. Värken kommer smygande över tid och leder till stelhet i ryggen, med inskränkningar i rörlighet på sikt. Nattlig stelhet och smärta som leder till störd nattsömn och trötthet är också de indikatorer. Smärta över stora muskelfästen och ögonsjukdomarna irit och uveit kan även de vara tecken på AS.

För att få diagnosen AS ska vissa kriterier uppfyllas. Av de fem kriterierna nedan ska fyra i patientens sjukdomshistoria finnas med.

• Korsryggssmärta som kommit smygande och är starkast under efternatten
• Morgonstelhet
• Stelhet och smärta efter att ha suttit stilla, minskar med fysisk aktivitet
• Smygande debut, symtom över mer än 3 månader
• Ålder under 40 år (gäller män)                                                       

Andra tecken kan vara.

• Perifer artrit
• Entesit (i hälen)
• Daktylit
• Uveit / Irit
• Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD)
• Psoriasis
• Spondylartrit i familjen

Patientens egna berättelser om sin stelhet och smärta i ryggen är viktig när läkaren ställer diagnos. Idag gör man oftast en magnetkameraundersökning för att påvisa inflammation i bäckenlederna och för att ställa diagnosen axial spondylartrit. I vissa fall kan man även göra en röntgenundersökning av ryggen för att se om lederna i korsryggen och mellan kotorna stelnat till. Förändringar syns dock sällan i ett tidigt skede av sjukdomen.

Även blodprover såsom SR (sänka), CRP (snabbsänka) och Hb (blodvärde) kan visa på graden av inflammation. Många gånger tar man också blodprov för att påvisa HLA-B27 (gentyp). Axial spondylartrit är en sjukdom med mycket stark korrelation till förekomsten av vävnadstyp HLA-B27. Om personen som söker vård för ryggsmärta har också har genen HLA-B27 så kan även det stärka en diagnos, men inte alla som insjuknar i axial spondylartrit har den genen.

Om personen blir klart bättre efter fysisk träning och en antiinflammatorisk läkemedelsbehandling (NSAID) stärker det den ställda diagnosen.

Tillsammans med din läkare bestämmer du hur behandlingsplanen ska se ut samt vilka mål behandlingen ska ha. Behandling av AS består till stor del av aktiv rörelse och träning för att förhindra stelhet (vilket ska utföras trots värk). Sjukgymnastik är det första steget i behandlingen med ett individuellt anpassat träningsprogram. Vattenträning individuellt eller  i grupp är ofta en lämplig behandling.

NSAID (icke steroida antiinflammatoriska preparat) preparat kan sättas in för att lindra symtomen och många patienter får god lindring.  Om man har otillräcklig effekt av NSAID kan man pröva biologiska läkemedel. Den framtida prognosen och aktiviteten ska styra och givetvis även patientens preferenser. Lokala steroidinjektioner har också ofta god effekt vid behandling av en inflammerad led.

Svensk Reumatologisk förening har riktlinjer för behandling av AS.

När man lever med en reumatisk sjukdom är det väldigt individuellt hur man upplever sjukdomen och hur den påverkar livskvaliteten. Att känna sin egen kropp och ha kunskap om hur sjukdomen inverkar på vardagen kan underlätta livet på många sätt.  Att veta vilka möjligheter till vård som finns och vilka rättigheter man har, gör kontakterna med sjukvården lättare och en bra dialog med vårdteamet gör behandlingen enklare. Att göra vad man kan för att må bättre rent generellt, har ofta en välgörande inverkan på både kropp och själ.

Så även om reumatisk sjukdom inte går att bota så finns det vardagsnära knep att ta till för att må lite bättre.