Klassificering
Inflammationen klassificeras som icke-infektiös om den inte orsakas av en infektion4. De olika typerna av icke-infektiös uveit kan indelas i fyra grupper beroende på vilken del av ögat som drabbats. Dessa är: främre, intermediär och bakre uveit samt panuveit1.
Symtom och samsjuklighet
Uveit kan ge dimsyn eller nedsatt syn, att ögat blir rött och värker, man blir ljuskänslig och upplever ”flugor” eller prickar i synfältet5. Många symtom vid uveit är en direkt följd av inflammationen, men vissa kan uppstå till följd av komplikationer på grund av exempelvis glaukom (grön starr) eller näthinneavlossning6.
Många av de patienter som har icke-infektiös uveit har också en diagnostiserad autoimmun sjukdom, till exempel spondylartrit (såsom ankyloserande spondylit och psoriasisartrit), inflammatorisk tarmsjukdom, juvenil idiopatisk artrit, Behçets sjukdom eller SLE (systemisk lupus erythematosus)7.
Icke-infektiös främre uveit drabbar cirka 10–20% av alla barn med juvenil idiopatisk artrit (JIA)8. JIA-associerad uveit hos barn är ofta initialt asymtomatisk9.
Infografik Uveit
Klicka på bilden för att läsa som PDF-fil.
Förekomst
Uveit kan uppkomma i alla åldrar, men är vanligast bland personer
i arbetsför ålder, oftast mellan 20 och 50 år3.
Orsak
De främsta riskfaktorerna för uveit är ärftliga anlag, infektioner, systemiska immunmedierade/inflammatoriska sjukdomar, tidigare ögontrauma och rökning2,4,10.
Hos barn är den vanligast bakomliggande orsaken juvenil idiopatisk artrit (JIA), som förekommer hos upp till 80% av de barn som drabbas av främre uveit 11,12.
Följder
Synnedsättning i samband med uveit kan påverka många aspekter av patienternas liv, som aktiviteter i dagliga livet, sociala aktiviteter, arbetsförmåga och körförmåga13,14. Patienter med uveit har höga sjukvårdskostnader och risken för att de ska sluta förvärvsarbeta eller vara borta från arbetet är också hög. Det innebär att sjukdomen kan leda till olika typer av personliga och samhälleliga kostnader. 15
Allvarlig synnedsättning uppskattas förekomma hos upp till en tredjedel av alla patienter med pediatrisk uveit, vilket innebär att diagnos och behandling är viktigt för att bevara synen hos barn med sjukdomen9,11.
Behandling
Eftersom uveiter ofta orsakas av en underliggande sjukdom kan behandlingen av denna även påverka hur uveiten behandlas6. Behandlingen utformas därför inte sällan i samråd mellan olika specialister8.
Referenser
1. Jabs DA et al. Am J Ophthalmol. 2013;156(2):228-336.
2. Caspi RR. J Clin Invest. 2010;120(9):3073-3083.
3. Durrani OM et al. Br J Ophthalmol. 2004;88(9):1159-1162.
4. Yang MM et al. Retina. 2014;34(1):1-11.
5. Guly GM, Forrester JV. BMJ. 2010;341:821-826.
6. Skup M et al. Abstract 6032 presented at ARVO Annual Meeting, 2014.
7. Prete M et al. J Ophthalmic Inflamm Infect. 2014; 4:17.
8. Kotaniemi K, et al. Ophthalmology 2001;108:2071-5.
9. Juvenil Idiopatiskt Atrit (JIA) - PRINTO. Information om barnreumatologiska sjukdomar. Nedladdad 2021-10-21. https://www.printo.it/pediatric-rheumatology/SE/info/Juvenil-Idiopatisk-Artrit-(JIA)
10. Lin P et al. Ophthalmology. 2010;117(3):585-590.
11. Cunningham ET Jr. Ocul Immunol and Inflamm. 2000;8:251-261.
12. Foster CS. Curr Opin Ophthalmol. 2003 Dec;14(6):395-8.
13. Schiffman RM, Jacobsen G, Whitcup SM. Arch Ophthalmol. 2001;119(6):841-849.
14. Soheilian M et al. Ocul Immunol Inflamm. 2004;12(4):297-310.
15. Thorne J et al. Abstract 5320 presented at ARVO Annual Meeting, 2014.
SE-IMM-210030 v1.0. Senast uppdaterad 2021-11-03.