Spondylartrit (SpA)

SpA är ett paraplybegrepp som innefattar ett flertal olika underdiagnoser med gemensamma karaktärsdrag. Cirka 450 individer av 100 000 har någon av diagnoserna som ingår i SpA.1

Spondylartrit (SpA) finns i två varianter

Begreppet spondylartrit har sitt ursprung från grekiskan och är sammanfogat av orden för kota: spondylos, led: arthron och inflammation: itis.

Sjukdomen kan delas in i två varianter; axial SpA som ger besvär i huvudsak från ryggrad och perifer SpA som ger besvär framförallt i och kring övriga leder. Diagnoserna kan överlappa varandra och över tid kan en patient kan gå från en underdiagnos till en annan.

Underdiagnoser

SpA inkluderar underdiagnoserna ankyloserande spondylit (AS, pelvospondylit), psoriasisartrit (PsA), IBD-associerad artrit, odifferentierad spondylartrit och reaktiv artrit (ReA).

Axial spondylartrit

Ankyloserande spondylit (AS) och icke-radiografisk axial spondylartrit (nr-axSpA) går ofta under den gemensamma benämningen axial spondylartrit eller axSpA. AS (tidigare kallad Bechterews sjukdom) är den mest typiska underdiagnosen till SpA. 

Både AS och nr-axSpA är inflammatoriska sjukdomar

AS debuterar ofta i unga år och är vanligare hos män än kvinnor, ungefär 0,1–0,2 procent av befolkningen är drabbade.² AS och nr-axSpA är inflammatoriska ledsjukdomar som är kopplade till immunsystemet, där okända utlösande faktorer så kallade ”triggers” gör att immunsystemet attackerar friska celler. Främst drabbas de små lederna mellan kotorna i ryggraden ner mot bäckenet. I vissa fall kan även andra leder, ligament och senor vara drabbade där vanliga symtom kan vara entesit och daktylit. Även tarmen och ögonen kan uppvisa symtom.

Vid AS kan man se inflammationen på röntgen. Vid nr-axSpA kan man ha symtom, men inget syns på röntgen. Patientrapporterad data visar dock att personer med nr-axSpA upplever en minst lika svår sjukdom.

Vad orsakar AS?

Man vet inte vad som orsakar AS men man tror att ärftliga faktorer spelar in. Det finns en stark koppling mellan sjukdomen och en gen som kallas HLA B27. Alla som har genen får inte AS, men genen finns hos 90 procent av alla som har AS3.

Symtom³

  • Smygande debut
  • Debut före 40 års ålder
  • Förbättrad av aktivitet
  • Avsaknad av förbättring vid vila
  • Nattligt uppvaknande av ryggsmärta

 

Andra tecken på AS kan vara:³

  • Perifer artrit
  • Entesit (i hälregionen)
  • Daktylit
  • Främre uveit
  • Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD)
  • Psoriasis
  • Signifikant smärtreduktion med COX-hämmare
  • Familjär förekomst av spondylaritsjukdom
  • Vävnadstyp HLA B27
  • SR/CRP-stegring

Samsjuklighet

Uveit (irit), psoriasis och inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) är vanliga extra-artikulära manifestationer (EAM) hos patienter med AS. Uveit/irit är vanligast, och prevalensen är cirka 25 procent. Prevalens för psoriasis är cirka 9 procent och IBD strax under cirka 7 procent.⁴

Risken att drabbas av EAMs ökar över tiden. Vid sjukdomsduration kortare än 10 år har ca 30 procent drabbats och med en sjukdomsduration längre än 10 år har ca 45 procent drabbats.⁵ 

Behandling

Adekvat medicinering är, tillsammans med träning, det som idag rekommenderas för denna patientgrupp. Det primära målet är att förbättra patienternas livskvalitet, bibehålla funktion och aktivitet samt social delaktighet genom kontroll av symtom och inflammation samt hämning av progressiv strukturell skada.⁶

Svensk Reumatologisk Förening skriver i sina riktlinjer för läkemedelsbehandling vid axial spondylartrit och psoriasisartrit att vid val av läkemedelsbehandling bör hänsyn också tas till sjukdomsuttryck såsom entesit och daktylit och till associerade sjukdomar såsom IBD, psoriasis och irit.²

Psoriasisartrit

Psoriasisartrit (PsA) är en form av artrit som är kopplad till hudpsoriasis. Förutom psoriasissymtom i form av rodnade och fjällande utslag och kliande fläckar på huden, kan man även få stela, ömma och svullna leder.

Psoriasisartrit (PsA) – en inflammatorisk artritsjukdom associerad till psoriasis

PsA är en kronisk sjukdom där okända utlösande faktorer, så kallade "triggers" gör att immunsystemet attackerar friska celler. Psoriasis i huden uppkommer oftast före PsA, men hos en mindre del av patienterna debuterar hudpsoriasis och PsA samtidigt, och i vissa fall föregår PsA hudsymtomen.

Vad orsakar PsA?

Man vet inte den exakta orsaken till PsA men det finns vissa faktorer som man misstänker spelar in. Forskarna tror till exempel att vissa gener gör att man löper högre risk att få PsA. Infektioner samt stress kan vara bidragande orsaker samt om man utsätts för någon typ av olycka eller skada.

Symtom⁷

PsA drabbar både kvinnor och män och kan uppstå i alla åldrar, men är vanligast i 30-55-årsåldern. Symtom kan vara: 

  • Led- eller mjukdelssmärta
  • Entesit (muskelfästesinflammation)
  • Ledinflammation, börjar vanligtvis i små leder (PIP- och DIP-leder) i händer eller fötter
  • Daktylit, svullnad av en hel tå eller ett finger
  • Ryggsmärta, dov och diffus till karaktären och lokaliserad till sätesregionen
  • Nattlig stelhet och smärta som stör nattsömnen med påföljande trötthet och koncentrationssvårigheter dagtid
  • Psoriasis i huden (förekommer hos 80–90 % av patienterna)

Behandling

Svensk Reumatologisk Förening skriver i sina riktlinjer för läkemedelsbehandling vid axial spondylartrit och psoriasisartrit att vid val av läkemedelsbehandling bör hänsyn också tas till sjukdomsuttryck såsom entesit och daktylit och till associerade sjukdomar såsom IBD, psoriasis och irit.²

Referenser
1. Sieper J, Rudwaleit M, Khan MA, Braun J (2006). Clin Rheumatol 20:401-417.
2. Riktlinjer för läkemedelsbehandling vid axial spondylartrit och psoriasisartrit 2020. Svensk Reumatologisk Förening. Nedladdad 2020-04-08,  https://svenskreumatologi.se/grupper/arbetsgrupper/riktlinjer-for-lakemedelsbehandling-vid-spondylartriter/
3. Lindqvist U. Bechterews sjukdom (pelvospondylit, ankyloserande spondylit). Nedladdad 2020-04-08, https://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=1360.
4. Stolwijk et al. Ann Rheum Dis. 2015 Jan;74(1):65-73. doi: 10.1136/annrheumdis-2013-203582.
5. Varkas G et al. Arthritis Rheumatol 2018 Oct;70(10):1588-1596
6. van der Heijde D, et al. Ann Rheum Dis. 2017;76:978–991. [AM1] 
7. Lindqvist U. Psoriasisartrit. Nedladdad 2020-04-08, https://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=1362.

SE-ABBV-200017 v.1 Senast uppdaterad 2020-06-25