Reumatoid artrit

Reumatiod artrit (RA)  är en autoimmun sjukdom som framförallt orsakar värk och stelhet i lederna, men den kan även drabba andra organ i kroppen.

Reumatoid artrit

Reumatoid artrit är den vanligaste av de reumatiska sjukdomarna; i Sverige uppskattas ungefär 5-7 personer av 1000 ha RA. Risken att insjukna i RA varierar mellan könen och kan vara upp till fem gånger större hos kvinnor jämfört med män vid 50 års ålder eller äldre.

Symtom

Symtomen visar sig i en eller flera leder och sjukdomen kan komma akut eller smygande med värk, ömhet, belastningssmärtor och svullnad. Vanligast är att RA först känns i mindre leder som fingerleder, fötter eller knän. Inflammationen är vanligen symmetrisk, det vill säga liksidig. 

RA är inte enbart en ledsjukdom. Exempel på andra vanliga symtom är allmän sjukdomskänsla och extrem trötthet. Sjukdomen kan även påverka andra delar av kroppen, exempelvis ögon, blodkärl, nerver och inre organ.

Diagnos

Det finns inga prover eller test som med 100 procents säkerhet visar att en person har RA, men diagnosen ställs ändå med en blandning av prover och sjukdomshistoria. Hos 85 procent av dem som insjuknar kan man hitta reumatoid faktor i blodprov, men provet i sig säger inte om man har RA. Vid misstanke om RA, och om sjukdomssymtomen hållit i sig i minst sex veckor, bör personen remitteras till en reumatolog för vidare utredning. För att ställa diagnos hänvisar Svensk Reumatologisk Förening (svenskreumatologi.se) till 2010 års ACR/EULAR klassfikationskriterier för RA som bygger på en poängbaserad algoritm som inkluderar ledengagemang, serologi, akutfasreaktion (CRP/SR) och duration av symptom.

Behandling av reumatoid artrit

Behandlingen går ut på att dämpa inflammationen och smärtan och i bästa fall få dem att helt försvinna. Den syftar också till att förebygga ledskada och bibehålla den fysiska funktionen eftersom ledskadan är irreversibel. Behandlingen sker med hjälp av läkemedel, sjukgymnastik, arbetsterapi och egen träning. På det sättet kan den drabbade ofta leva ett bra liv med minimala inskränkningar.

Vid behandling av RA vill man så snabbt som möjligt stoppa den pågående inflammationen, vilket sker med hjälp av läkemedelsbehandling. Det är den pågående långvariga inflammationen som orsakar symtomen och skadan på andra organ om lämnas obehandlad. Val av behandling är beroende av hur den framtida prognosen ser ut samt vad som passar den enskilda patienten bäst utifrån patientens preferenser och patientkarakteristika.

  • Icke-steroida antiinflammatoriska medel (NSAIDs). NSAIDs hjälper till att minska inflammationen och mildra smärtan och stelheten i lindrigare fall av RA. 
  • Lokala steroidinjektioner eller systemisk (bredare) behandling med kortison. När få leder är involverade kan injektioner av steroider hjälpa till att lindra symtomen. Det kan även snabbt få bukt med en akut svullen eller smärtande led. 
  • Sjukdomsmodifierande antireumatiska medel (DMARDs).
  • DMARDS är ett samlingsbegrepp som innefattar flera typer av undergrupper. Gemensamt är att det är en behandling som minskar inflammation och smärta, bromsar eller begränsar leddestruktion och bibehåller funktion. Effekten skiljer sig åt mellan olika DMARDs. I vissa fall används en kombinationsbehandling av olika DMARDs men en del typer av DMARDs kan även användas som monoterapi, vilket kan vara en stor fördel för de patienter som upplever biverkningar av kombinationsbehandling.
  • I motsats till smärtstillande medel och NSAID kan DMARDs inverka på själva förloppet och därigenom minska ledskada. 
  • Målspecifika syntetiska DMARDs är proteinkinashämmare och selektiva hämmare av januskinaser (JAK). De är s.k. ”small molecules” och verkar intracellulärt. De tas i tablettform och effekten kommer ofta inom några veckor. 
  • BiologiskaDMARDs. Biologiskt framställda läkemedel, (monoklonala) antikroppar eller receptorer framställda i cellkultur eller med rekombinant genteknik. Det finns flera olika verkningsmekanismer där TNF-hämmare är den vanligaste. Biologisk behandling administreras med sprutor som patienten kan ta själv eller ges via infusion på sjukhus. Biologiska läkemedel verkar ofta genom att hämma specifika delar av den inflammatoriska processen i kroppen som driver inflammationen och ledförstörelsen. Effekten av biologisk behandling kommer ofta inom en månad.
  • Syntetiska konventionella DMARDs innefattar flera olika typer a läkemedel, men med gemensam nämnare att de verkar ospecifikt, dvs. inte målstyrt mot en specifik del av den inflammatoriska processen. Det finns preparat som tas som spruta, infusion eller som tablettbehandling. Man får ofta vänta längre på effekten jämfört med övriga DMARDs och det krävs i regel ett par månaders behandling innan effekten visar sig.

 

Sjukgymnastik och egen fysisk träning är ett viktigt komplement och kan ge god effekt i alla sjukdomsstadier.

Läs mer om behandling av RA

På hemsidan för Svensk Reumatologisk Förening finns fullständiga rekommendationer och behandlingsriktlinjer.

Mål med behandlingen

Behandlingen av RA sker av ett reumatologiskt vårdteam. I teamet ingår läkare, sjuksköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut och kurator. Patient och vårdteamet/läkaren, sätter upp en individuell behandlingsplan med gemensamma mål med behandlingen.

Det är viktigt att ha en aktiv dialog med patienten om behandlingsplanen, så att planen även inkluderar patientens mål med behandlingen. Om patienten involveras redan initialt förbättrar det chansen till en kontinuerlig och öppen dialog som behövs för transparens kring upplevd hälsa med befintlig behandling.

En hörnsten i behandlingen är att tillämpa en så kallad målstyrdbehandling (treat-to-target). Det innebär att patienten skall följas upp med täta intervaller (i regel var tredje månad) och vid varje besök anpassa behandlingen (till exempel dosanpassning, byte av preparat) tills klinisk remission är uppnådd, som är det övergripande terapimålet som Svensk Reumatologisk förening satt.

Övriga behandlingsmål är:

Behandlingsmål vid RA på lång sikt är att

  • Förhindra leddestruktion och felställningar
  • Förhindra funktionsbortfall i inre organ
     

Behandlingsmål vid RA på kort sikt är att

  • Lindra värk, ledsvullnad och ömhet, rörelsesmärta, stelhet och trötthet
  • Bevara normal ledfunktion
  • Återgå till arbetslivet, eller eventuellt anpassa för att detta ska fungera
  • Möjliggöra att livet fortsätter som tidigare med socialt umgänge och fritidsintressen
     

Ovan behandlingsmål kan behöva kompletteras med patientens egna mål med behandlingen, som istället t.ex. kan handla om att kunna fortsätta rida eller knyta sina skor.

Hur kan HUMIRA® (adalimumab) hjälpa en patient med RA?

HUMIRA är indicerat för behandling av både tidig och etablerad RA och har studerat under så lång tid som 10 år, vilket ger en väldokumenterad risk/nytta balans och bevisad effekt.

Långtidsdata på 10 års behandling med HUMIRA* visar:1, 2

  • Majoriteten av patienterna i remission**
  • Hämmad leddestruktion
  • Förbättrad funktion
  • Bibehållen säkerhetsprofil

Studerad vid både nydebuterad och etablerad RA.

*HUMIRA i kombination med MTX. Bibehållen effekt och säkerhet över tid för de patienter som stod kvar på HUMIRA+MX vid år 10.

** Remission definerad som DAS28 (CRP) < 2.6 eller SDAI ≤ 3.3 

 

Referenser
1. Produktresumén
2. Keystone EC et al. J Rheumatol 2014;41;5-14.

Läs mer om HUMIRA

HUMIRA®, (adalimumab), Rx, F, L04AB04 (TNF-alfa-hämmare), SPC 2019-03-21. Indikationsområden: Måttlig till svår (inkl. svår progredierande), aktiv reumatoid artrit hos vuxna som har svarat otillräckligt på sjukdomsmodifierande ­antireumatiska läkemedel (DMARDs). Aktiv polyartikulär juvenil idiopatisk artrit hos patienter från 2 års ålder, som har svarat otillräckligt på en eller flera sjukdomsmodifierande antireumatiska läkemedel (DMARDs). Aktiv entesitrelaterad artrit hos patienter, 6 år och äldre, som inte svarat på eller som inte tolererar konventionell terapi. Svår, aktiv ankyloserande spondylit (AS) hos vuxna som inte svarat tillfredsställande på konventionell behandling. Behandling av vuxna med allvarlig axial spondylartrit utan radiografiska tecken på AS men med tydliga tecken på inflammation via förhöjt CRP och/eller MR, som inte har svarat tillräckligt på icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel. Aktiv och progredierande psoriasisartrit hos vuxna när andra sjukdomsmodifierande antireumatiska läkemedel inte haft tillräcklig effekt. Måttlig till svår, kronisk plackpsoriasis hos vuxna patienter som är aktuella för systemisk behandling. Svår, kronisk plackpsoriasis hos barn och ungdomar från 4 års ålder som inte har svarat på eller som är olämpliga för topikal behandling och ljusbehandling. Måttlig till svår, aktiv hidradenitis suppurativa (HS, acne inversa) hos vuxna patienter och ungdomar från 12 år som inte har svarat på konventionell systemisk HS-behandling. Måttlig till svår, aktiv Crohns sjukdom hos vuxna patienter som inte svarat trots fullständig och adekvat konventionell behandling. Måttlig till svår, aktiv Crohns sjukdom hos pediatriska patienter, från 6 års ålder, som inte har svarat på konventionell terapi inklusive primär nutritionsterapi och en kortikosteroid och/eller en immunomodulerare. Måttlig till svår, aktiv ulcerös kolit hos vuxna patienter som svarat otillfredsställande på konventionell behandling. Icke-infektiös intermediär, bakre och panuveit hos vuxna patienter som svarat otillräckligt på kortikosteroider, hos patienter som behöver kortikosteroidsparande behandling eller hos patienter där kortikosteroidbehandling inte är lämpligt. Pediatrisk icke-infektiös kronisk främre uveit hos patienter från 2 års ålder som inte har svarat tillräckligt eller som inte tolererar konventionell behandling eller där konventionell behandling inte är lämpligt. HUMIRA finns som förfylld injektionsspruta 20 mg och förfylld injektionspenna/spruta 40 mg och 80 mg. För fullständig information om indikationer, kontraindikationer, varningar och försiktighet, biverkningar, pris och dosering, se Fass.se

SE-IMMR-190006 v1 Senast uppdaterad 2019-06-05