Reumatoid artrit
Reumatoid artrit är den vanligaste av de reumatiska sjukdomarna; i Sverige uppskattas ungefär 5-7 personer av 1000 ha RA. Risken att insjukna i RA varierar mellan könen och kan vara upp till fem gånger större hos kvinnor jämfört med män vid 50 års ålder eller äldre.
Symtom
Symtomen visar sig i en eller flera leder och sjukdomen kan komma akut eller smygande med värk, ömhet, belastningssmärtor och svullnad. Vanligast är att RA först känns i mindre leder som fingerleder, fötter eller knän. Inflammationen är vanligen symmetrisk, det vill säga liksidig.
RA är inte enbart en ledsjukdom. Exempel på andra vanliga symtom är allmän sjukdomskänsla och extrem trötthet. Sjukdomen kan även påverka andra delar av kroppen, exempelvis ögon, blodkärl, nerver och inre organ.
Diagnos
Det finns inga prover eller test som med 100 procents säkerhet visar att en person har RA, men diagnosen ställs ändå med en blandning av prover och sjukdomshistoria. Hos 85 procent av dem som insjuknar kan man hitta reumatoid faktor i blodprov, men provet i sig säger inte om man har RA. Vid misstanke om RA, och om sjukdomssymtomen hållit i sig i minst sex veckor, bör personen remitteras till en reumatolog för vidare utredning. För att ställa diagnos hänvisar Svensk Reumatologisk Förening (svenskreumatologi.se) till 2010 års ACR/EULAR klassfikationskriterier för RA som bygger på en poängbaserad algoritm som inkluderar ledengagemang, serologi, akutfasreaktion (CRP/SR) och duration av symptom.
Behandling av reumatoid artrit
Behandlingen går ut på att dämpa inflammationen och smärtan och i bästa fall få dem att helt försvinna. Den syftar också till att förebygga ledskada och bibehålla den fysiska funktionen eftersom ledskadan är irreversibel. Behandlingen sker med hjälp av läkemedel, sjukgymnastik, arbetsterapi och egen träning. På det sättet kan den drabbade ofta leva ett bra liv med minimala inskränkningar.
Vid behandling av RA vill man så snabbt som möjligt stoppa den pågående inflammationen, vilket sker med hjälp av läkemedelsbehandling. Det är den pågående långvariga inflammationen som orsakar symtomen och skadan på andra organ om lämnas obehandlad. Val av behandling är beroende av hur den framtida prognosen ser ut samt vad som passar den enskilda patienten bäst utifrån patientens preferenser och patientkarakteristika.
- Icke-steroida antiinflammatoriska medel (NSAIDs). NSAIDs hjälper till att minska inflammationen och mildra smärtan och stelheten i lindrigare fall av RA.
- Lokala steroidinjektioner eller systemisk (bredare) behandling med kortison. När få leder är involverade kan injektioner av steroider hjälpa till att lindra symtomen. Det kan även snabbt få bukt med en akut svullen eller smärtande led.
- Sjukdomsmodifierande antireumatiska medel (DMARDs).
- DMARDS är ett samlingsbegrepp som innefattar flera typer av undergrupper. Gemensamt är att det är en behandling som minskar inflammation och smärta, bromsar eller begränsar leddestruktion och bibehåller funktion. Effekten skiljer sig åt mellan olika DMARDs. I vissa fall används en kombinationsbehandling av olika DMARDs men en del typer av DMARDs kan även användas som monoterapi, vilket kan vara en stor fördel för de patienter som upplever biverkningar av kombinationsbehandling.
- I motsats till smärtstillande medel och NSAID kan DMARDs inverka på själva förloppet och därigenom minska ledskada.
- Målspecifika syntetiska DMARDs är proteinkinashämmare och selektiva hämmare av januskinaser (JAK). De är s.k. ”small molecules” och verkar intracellulärt. De tas i tablettform och effekten kommer ofta inom några veckor.
- BiologiskaDMARDs. Biologiskt framställda läkemedel, (monoklonala) antikroppar eller receptorer framställda i cellkultur eller med rekombinant genteknik. Det finns flera olika verkningsmekanismer där TNF-hämmare är den vanligaste. Biologisk behandling administreras med sprutor som patienten kan ta själv eller ges via infusion på sjukhus. Biologiska läkemedel verkar ofta genom att hämma specifika delar av den inflammatoriska processen i kroppen som driver inflammationen och ledförstörelsen. Effekten av biologisk behandling kommer ofta inom en månad.
- Syntetiska konventionella DMARDs innefattar flera olika typer a läkemedel, men med gemensam nämnare att de verkar ospecifikt, dvs. inte målstyrt mot en specifik del av den inflammatoriska processen. Det finns preparat som tas som spruta, infusion eller som tablettbehandling. Man får ofta vänta längre på effekten jämfört med övriga DMARDs och det krävs i regel ett par månaders behandling innan effekten visar sig.
Sjukgymnastik och egen fysisk träning är ett viktigt komplement och kan ge god effekt i alla sjukdomsstadier.