Vad är reumatoid artrit?

Reumatoid artrit (RA) är en autoimmun sjukdom som framförallt orsakar värk och stelhet i lederna, men den kan även drabba andra organ i kroppen.

Reumatoid artrit (RA) – är den vanligaste av de reumatiska sjukdomarna

I Sverige uppskattas att ungefär 5–7 personer av 1000 invånare har RA och varje år diagnostiseras 36–41 personer per 100 000 invånare. Risken att insjukna i RA varierar mellan könen och kan vara upp till fem gånger större hos kvinnor jämfört med män vid 50 års ålder eller äldre. Grundorsaken till RA är okänd men både ärftlighet och miljö har visats kunna påverka, rökning är den viktigaste miljöfaktorn.1–3

Symtom

Symtomen visar sig i en eller flera leder och sjukdomen kan komma akut eller smygande med värk, ömhet, belastningssmärtor och svullnad. Vanligt är att RA först känns i fingerleder, fötter eller knän. Inflammationen är vanligen symmetrisk, det vill säga liksidig.

RA är inte enbart en ledsjukdom. Exempel på andra vanliga symtom är allmän sjukdomskänsla och extrem trötthet. Sjukdomen kan även påverka andra delar av kroppen, exempelvis ögon, blodkärl, nerver och inre organ.4,5

Diagnos

Det finns inga prover eller test som med 100 procents säkerhet visar att en person har RA. För att ställa diagnosen tittar man på en samlad bild av flera olika faktorer, såsom ledinflammation, sjukdomshistoria och olika prover. Hos ca 75–85 procent av de som insjuknar kan man hitta reumatoid faktor i blodprov, men provet i sig säger inte om man har RA.⁶⁻⁸ Vid misstanke om RA, och om sjukdomssymtomen hållit i sig i minst sex veckor, bör personen remitteras till en reumatolog för vidare utredning. För att ställa diagnos hänvisar Svensk Reumatologisk Förening (svenskreumatologi.se) till 2010 års ACR/EULAR klassifikationskriterier för RA som bygger på en poängbaserad algoritm som inkluderar ledengagemang, serologi, akutfasreaktion (CRP/SR) och duration av symptom.

Behandling

Adekvat medicinering tillsammans med sjukgymnastik, arbetsterapi och egen träning rekommenderas idag till denna patientgrupp. På det sättet kan den drabbade ofta leva ett bra liv med minimala inskränkningar.

Vid behandling av RA vill man så snabbt som möjligt stoppa den pågående inflammationen, vilket sker med hjälp av läkemedelsbehandling. Det är den pågående långvariga inflammationen som orsakar symtomen och skadan på andra organ om den lämnas obehandlad. Val av behandling är beroende av hur den framtida prognosen ser ut samt vad som passar den enskilda patienten bäst utifrån patientens preferenser och patientkarakteristika.

Svensk Reumatologisk Förening skriver i sina riktlinjer för läkemedelsbehandling vid reumatoid artrit att behandling av patienter med RA syftar till att dämpa sjukdomsaktivitet – om möjligt med uppnående av klinisk remission – samt förebygga ledskada och en allvarlig sjukdomsutveckling på längre sikt. Det är viktigt att individuella effektmål sätts upp och att behandlingen utvärderas kontinuerligt.9

Läs mer om behandling av RA

På hemsidan för Svensk Reumatologisk Förening finns fullständiga rekommendationer och behandlingsriktlinjer.

Mål med behandlingen

Behandling av RA sker av ett reumatologiskt vårdteam. I teamet ingår läkare, sjuksköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut och kurator. Patient och vårdteamet/läkaren sätter upp en individuell behandlingsplan med gemensamma mål med behandlingen.

Det är viktigt att ha en aktiv dialog med patienten om behandlingsplanen, så att planen även inkluderar patientens mål med behandlingen. Om patienten involveras redan initialt förbättrar det chansen till en kontinuerlig och öppen dialog.

En hörnsten i behandlingen är att tillämpa en så kallad målstyrdbehandling (treat-to-target). Det innebär att patienten skall följas upp med täta intervaller (i regel var tredje månad) och vid varje besök anpassa behandlingen (till exempel dosanpassning, byte av preparat) tills klinisk remission är uppnådd, som är det övergripande terapimålet som Svensk Reumatologisk Förening satt.

Utöver detta syftar behandling till att dämpa sjukdomsaktivitet och förebygga leddestruktion och en allvarlig sjukdomsutveckling på längre sikt, lindra symptom som till exempel smärta samt bibehålla fysisk funktion och ge förbättrad livskvalitet. På kort sikt är behandlingsmålet att:

  • Lindra värk, ledsvullnad och ömhet, rörelsesmärta, stelhet och trötthet
  • Bevara normal ledfunktion
  • Återgå till arbetslivet, eller eventuellt anpassa för att detta ska fungera
  • Möjliggöra att livet fortsätter som tidigare med socialt umgänge och fritidsintressen
     

Ovan behandlingsmål kan behöva kompletteras med patientens egna mål med behandlingen, som istället t.ex. kan handla om att kunna fortsätta rida eller knyta sina skor.

Referenser

1. Eriksson, J.K., et al. Ann Rheum Dis, 2015. 74(4): p. 648-54.
2. Eriksson, J.K., et al. Arthritis Care Res (Hoboken), 2013. 65(6): p. 870-8.
3. Kvien, T.K., et al. Ann N Y Acad Sci, 2006. 1069: p. 212-22. 
4. Cutolo, M., et al. Semin Arthritis Rheum, 2014. 43(4): p. 479-88.
5. Scott, D.L., et al. Lancet, 2010. 376(9746): p. 1094-108.
6. Aletaha, D., et al. Ann Rheum Dis, 2010. 69(9): p. 1580-8.
7. van Wesemael, T.J., et al. Arthritis Res Ther, 2016. 18(1): p. 285.
8. Aletaha, D., et al. Arthritis Res Ther, 2015. 17: p. 229.
9. Riktlinjer för läkemedelsbehandling vid reumatoid artrit 2020.
    Svensk Reumatologisk Förening. Nedladdad 2020-04 08

SE-ABBV-200017 v.1 Senast uppdaterad 2020-06-25