Parkinsons sjukdom

De klassiska kardinalsymtomen är långsamma rörelser, stelhet, tremor och balansproblem, men även icke-motoriska symtom som till exempel sömnproblem, depression, ångest, magproblem och försämrad kognitiv funktion är mycket vanliga. De motoriska symtomen visar sig först när 50 - 60 procent av de dopaminerga neuronen har försvunnit, medan icke-motoriska symtom som till exempel depression och förstoppning kan uppträda långt tidigare. Etiologin är okänd men tros vara en kombination av ålder, miljöfaktorer och genetiska faktorer.¹

Parkinsons sjukdom går inte att bota. Dagens behandlingar är symtomlindrande och innefattar tabletter, plåster, injektioner, läkemedelspumpar och djup hjärnstimulering. Olika alternativ kan användas under olika faser i sjukdomens progression. Vanligaste typen är en peroral behandlingsregim innehållande substansen levodopa, en prekursor till dopamin. Efter nästan 50 års användning anses levodopa fortfarande vara gold standard inom Parkinsonbehandling.³ Levodopa tas till största del upp i tunntarmen.

Progressiv neurodegeneration leder med tiden inte bara till en allt sämre egen produktion av dopamin utan även försämrad förmåga att utnyttja tillfört levodopa. Sjukdomens sena skede brukar benämnas dess ”komplikationsfas” och det terapeutiska fönstret har då krympt, vilket leder till en ökad risk för bradykinesi och/eller dyskinesi.⁴

Vid tablettbehandling i komplikationsfas bidrar levodopas korta halveringstid och oregelbunden ventrikeltömning (orsakad av sjukdomen) till varierande plasmanivåer av levodopa i blodet. Tillsammans med ett krympt terapeutiskt fönster, där försämrad buffringskapacitet på grund av neurodegenerationen är en bidragande orsak, kan detta leda till att tabletter som gav god effekt i det tidiga sjukdomsstadiet inte längre ger lika bra och ihållande resultat. Patienten kan då uppleva motoriska fluktuationer samt försenad eller utebliven ON-tid.⁵

Parkinsons sjukdom i komplikationsfas präglas av ovisshet och symtom kan uppträda oregelbundet trots täta och punktliga tablettintag. I figuren nedan visas hur plasmakoncentrationen av levodopa kan variera från dag till dag trots att medicinen tas vid samma tidpunkter. Sådan oförutsägbarhet kan innebära stora svårigheter i vardagen. Att exempelvis planera framåt är ingen självklarhet för den som inte vet hur sjukdomen kommer uppträda vid den tidpunkten.⁵

Duodopa är levodopa i gelform för kontinuerlig administrering. Duodopa ger en jämn dopaminerg stimulering genom att levodopa administreras kontinuerligt och individanpassat direkt i tarmen med hjälp av en pump och ett sondsystem (PEG/J).

För att bedöma hur en patient svarar på Duodopa och för att förbereda patienten kring pump och operation är det möjligt att testa Duodopa via en sond genom näsan till tunntarmen. Sådan utprovning kan ske på sjukhus, dagvårdsmottagning eller via ParkinsonHome i hemmet.

Duodopa är en svensk uppfinning med sina rötter i Uppsala, men har idag nått internationell status med godkännande i 48 länder samt för närvarande ca 10 000 patienter på behandling världen över.⁶

Duodopa® intestinal gel. Indikation: Behandling av Parkinsons sjukdom i komplikationsfas, med svårkontrollerade motoriska fluktuationer och hyper-/dyskinesi, när tillgängliga kombinationer av Parkinsonmedicinering inte gett tillfredställande resultat. Medel mot parkinsonism, dopa, inklusive kombinationer med dekarboxylashämmare, Rx, F. Levodopa (L-dopa) 20 mg/ml, Karbidopa 5 mg/ml. Varunummer 095314. För fullständig information och prisuppgift, www.fass.se. Produktresumé uppdaterad 2020-07-02.

<sub>1. Wirdefeldt et al. Eur J Epidemiol 2011;26:S1–S58
2. Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom, 2016, s. 15
3. LeWitt PA Mov Disord 2015;30(1):64-72
4. Olanow W et al. Nat Clin Pract Neurol 2006;2(7):382-392
5. Nyholm D et al. Clin Neuropharmacol 2003;26:156-163
6. AbbVie data on file</sub>

^{SE-DUOD-190011 v2 Senast uppdaterad 2020-10-23}