Målsättningar för den framtida vården för personer med IBD
Optimalt omhändertagande utgår från den enskilda patientens behov. Genom att engagera patienten och frigöra sjukvården från rutinåtgärder och administration är målet att skapa en verklig kvalitetsförbättring och effektivisering av vården. Med rätt behandling och omhändertagande av personer med IBD går det att göra stora vinster både för individen och för samhället (1,2).
I den svenska IBD2020-gruppen har man anpassat den internationella målsättningen till ett mer svenskt perspektiv.
År 2020 ska:
- alla landets gastrokliniker arbeta enligt samma vårdplan
- all IBD-vård bedrivas inom multidisciplinära team där alla funktioner har en tydlig roll och målsättning (2)
- 80 % av alla patienter vara symtomfria sex månader efter första symtom
Bästa möjliga hälsa för personer med IBD
Personcentrerad vård och effektiv resursanvändning förutsätter nya och flexibla sätt för informationsutbyte och omhändertagande. Nedanstående schematiska bild av ett rekommenderat vårdflöde bygger på stegvisa beslutsprocesser inom tidsramar angivna som mål och visioner, vilka kan uppnås på olika sätt beroende på förutsättningar, resurser och samverkansformer. (2)
Framtagen av inspirationsgruppen IBD2020 i Sverige, med stöd av AbbVie.
Vikten av en nära dialog
Trots god tillgång till adekvat vård och drygt tio års framgångsrik utveckling av immunosuppressiva och biologiska behandlingsmetoder, upplever en majoritet av alla patienter med inflammatorisk tarmsjukdom att sjukdomen har en stor negativ inverkan på deras liv (3,4).
Det finns också stora skillnader mellan hur läkaren och patienten uppfattar sjukdomens inverkan. I NORMAL-studien* uppfattade 48% av läkarna att symtomen var helt eller mestadels under kontroll, jämfört med 21% av de tillfrågade patienterna (5).
*New Observations on Remission Management and Lifestyle (NORMAL): Två amerikanska internetundersökningar med 451 patienter med UC (20% mild, 63% måttlig, 13% svår, 4% osäkra (patientens egen bedömning) och 300 gastroenterologer (utan koppling till patienterna).
Referenser
1. www.kairosfuture.com/publications/reports/ibd-2020/
2. SWIBREG
3. European Federation of Crohn’s and Ulcerative Colitis Association (EFCCA). IMPACT: 2010-2011 Crohn’s and Colitis Patient Survey. 2011.
4. Dignass A, et al. Second European evidence-based consensus on the diagnosis and management of ulcerative colitis part 1: definitions and diagnosis. J Crohn’s Colitis. 2012;6(10):965-990.
5. Rubin DT, et al. Impact of ulcerative colitis from patients’ and physicians’ perspectives: results from the UC: NORMAL survey. Inflamm Bowel Dis. 2009;15(4):581-588.
SE-IMMG-190001 v1 Senast uppdaterad 2019-06-05