Crohns sjukdom är en form av inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) som kan uppträda i hela mag-tarmkanalen. Inflammationen är ofta segmentiell och omfattar tarmens alla vägglager.1
Diarré och buksmärtor är två dominerande symtom. Blod i avföringen är också vanligt, vid ulcerös kolit har de flesta detta symtom. Det är vanligast med ett smygande insjuknande över flera månader, men sjukdomen kan ibland debutera akut. Låggradig feber kan förekomma. Andra förekommande symtom, framförallt vid Crohns sjukdom hos barn och ungdomar, är viktnedgång, avplanad längdtillväxt, försenad pubertet och perianal sjukdom. Ibland kan tillväxtpåverkan och försenad pubertet vara de enda symtomen på sjukdom.1
En global ökning i incidensen av pediatrisk Crohns sjukdom har noterats under de senaste två decennierna. Den högsta förekomsten har noterats i de nordiska länderna och Kanada.1
Cirka 350 barn under 18 år insjuknar i IBD i Sverige varje år. Det uppskattas att cirka 1 500 barn och ungdomar är drabbade i Sverige.1 I en studie från norra Stockholm som genomfördes under åren 2002–2007, fann man att av de barn som nyinsjuknat i Crohns sjukdom var 18% i åldern 0–7 år och 82% var i åldern 8–15 år. Det förelåg en tydlig dominans av pojkar.2
Orsaken till varför man insjuknar i inflammatorisk tarmsjukdom är inte fullständigt klarlagd. Mycket talar dock för att IBD orsakas av en interaktion mellan immunsystemet och tarmmikrober. Tvillingstudier tyder på att genetiska faktorer spelar en särskilt stor roll vid Crohns sjukdom. Ett levnadssätt med goda hygieniska förhållanden tycks medföra en ökad risk för IBD.1
Diagnosen baseras på den samlade bilden av patientens sjukdomshistoria, kliniska tecken, endoskopiska, histologiska och radiologiska fynd. Möjliga differentialdiagnoser, såsom infektioner och födoämnesinducerade enterokoliter, ska också ha uteslutits.1
Enligt det nationella svenska vårdprogrammet för inflammatorisk tarmsjukdom hos barn och ungdomar är målsättningen med behandlingen att uppnå subjektiv besvärsfrihet och objektiv normalisering av tidigare sjukdomstecken. Målen ska uppnås med så liten risk för biverkningar som möjligt samt att vården ska ges på ett sätt så den inte påverkar patientens livskvalitet, det vill säga med minsta möjliga sjukdomsrelaterade belastningar i tillvaron.1
1. Vårdprogram för IBD, Inflammatorisk tarmsjukdom hos barn och ungdomar. Svenska Föreningen för Pediatrisk Gastroenterologi, Hepatologi och Nutrition - SPGHN. Version 7.6/2021-04-10. Nedladdad 2021-10-28. https://gastro.barnlakarforeningen.se/wp-content/uploads/sites/10/2021/04/PIBD_VP_7.6_revision_210410.pdf
2. Malmborg P, et al. J Pediatr Gastroenterol Nutr. 2013 Jul;57(1):29-34.
SE-IMM-210030 v1.0. Senast uppdaterad 2021-11-03.