IBD – en folksjukdom i behov av bättre behandling och omhändertagande

IBD, inflammatorisk tarmsjukdom, är en förkortning av engelskans inflammatory bowel disease. IBD är ett samlingsnamn för flera typer av kroniska inflammatoriska tarmsjukdomar där de två vanligaste är Crohns sjukdom och ulcerös kolit. Mellan 0,5% och 1% av Sveriges befolkning lider av någon form IBD (1). 

Inflammerad tjocktarm till vänster och frisk tjocktarm till höger.
Vid inflammatoriska tarmsjukdomar som Crohns sjukdom och ulcerös kolit överreagerar kroppens eget immunförsvar och orsakar en kronisk inflammation i tarmslemhinnan.

Behandling vid inflammatorisk tarmsjukdom (IBD)

Syftet med all behandling av IBD är att dämpa inflammationen och begränsa konsekvenserna. De läkemedel som används vid inflammatoriska tarmsjukdomar kan indelas i fem grupper:

Aminosalicylsyra (5-ASA)

Personer som har en lindrig variant av IBD kan klara sig helt utan behandling eller använda aminosalicylsyra i perioder. Den medicinska effekten av denna behandling är omdiskuterad vid CD men väl beprövad vid UC.

Kortison

Kortison (steroider), ges vid svårare inflammatorisk tarmsjukdom. Behandlingen har ofta snabb effekt, men kan ge biverkningar på lång sikt. Därför ges kortison oftast under en begränsad tid. Beroende på sjukdomsaktivitet kan doser och former variera. Kortison kan ges som tabletter, lokal behandling i form av klysma (via ändtarmen) eller intravenöst (med dropp).

Immundämpande läkemedel (azatioprin och 6-MP)

Immundämpande läkemedel används vid återkommande fall av IBD när kortison inte gett tillräcklig effekt.

Antibiotika

Antibiotika används om bakteriebildning skapar infektioner i kroppen, till exempel fistlar.

Biologisk behandling

TNF-hämmare
TNF-hämmare används för behandling av måttliga till svåra besvär vid både UC och CD då tidigare behandling inte haft effekt eller tolererats.

Annan biologisk behandling
IL 12/23-hämmare (CD), α4β7-hämmare (CD + UC) och JAK-hämmare (UC) är ytterligare behandlingsalternativ vid IBD och används oftast efter att man redan testat en TNF-hämmare.

Målet med behandlingen – att bromsa sjukdomsförloppet

Vid både Crohns sjukdom och ulcerös kolit är det vanligt att symtomen varierar över tid, med sämre perioder, så kallade skov, som följs av perioder då patienten känner sig bättre och kanske inte har någon sjukdomsaktivitet alls. Behandlingen vid IBD syftar till att bromsa sjukdomsförloppet och minska sjukdomsaktiviteten. Detta för att begränsa tarmskador och funktionsbegränsningar. Ju större sjukdomsaktivitet, desto sämre är den långsiktiga prognosen.

Målet med behandlingen är att patienten ska må bra. Det vill säga ha ett fungerande liv, en normal tarmfunktion utan skov och så få symtom som möjligt.

Bilden ovan visar sjukdomsaktiviteten hos en teoretisk patient med Crohns sjukdom. Grafen ritad enligt data från: Pariente B, et al. Inflamm Bowel Dis 2011;17(6):1415–22.

Effekten av HUMIRA® (adalimumab)

Studier har visat att HUMIRA kan reducera eller hjälpa till att stoppa symtomen vid Crohns sjukdom och ulcerös kolit samt att kontinuerlig behandling kan förhindra att symtomen återkommer (2–5). Vanlig induktionsdos vid Crohns sjukdom och ulcerös kolit är 160 mg första veckan, ytterligare 80 mg två veckor senare och därefter en injektion (40 mg) varannan vecka.

Tid till upplevd effekt

Vanligen kan man känna av effekten av HUMIRA inom några dagar. För andra kan det dröja från ett par veckor till någon månad innan patienten märker förbättring. Det gäller alltså att uppmana till lite tålamod. Under tiden är det viktigt att patienten fortsätter att ta sina injektioner.

När läkemedlet börjar verka kommer patienten att märka att de direkta besvären av sjukdomen minskar. Behandlingen har därutöver en dokumenterat positiv inverkan på allmäntillståndet. Många patienter upplever ett ökat välbefinnande, mindre trötthet och att livet blir lättare att leva.

Behandlingens mål

Det övergripande målet för behandlingen är remission, dvs att patienten ska slippa symtom och undvika skov, då det inte finns någon aktiv inflammation och att tarmslemhinnan läker. Andra viktiga mål är att undvika långtidskomplikationer och behov av sjukhusvård.

CALM-studien - tät monitorering och målstyrd behandling förbättrar behandlingsresultaten vid Crohns sjukdom

Under 2017 presenterades de första resultaten från CALM-studien. Studiens huvudsyfte var att undersöka om man med ett proaktivt arbetssätt kan uppnå bättre behandlingsresultat vid omhändertagandet av patienter med Crohns sjukdom.

I studien jämfördes två olika arbetssätt. Alla patienter delades in i två grupper och fick aktiv behandling utifrån samma algoritm med HUMIRA som bas. Därefter monitorerades grupperna enligt två olika fördefinierade strategier var tredje månad:

• Kliniskt omhändertagande (CM, Clinical Management)
Patientgrupp 1 monitorerades genom att mäta CDAI (symtom) och kortisonanvändning

• Kliniskt omhändertagande och biomarkörer (TC, Tight Control)
Patientgrupp 2 monitorerades genom att mäta CDAI (symtom), kortisonanvändande, samt fekalt kalprotektin och CRP 

Resultat
CALM-studien är den första studien som visar att man genom regelbunden mätning av inflammationsgraden med hjälp av biomarkörer (f-kalprotektin och CRP) och symtom (TC) samt aktiv justering av HUMIRA-dosering och övriga läkemedel, når signifikant bättre behandlingsresultat, både endoskopiskt och kliniskt, än om man enbart följer symtom och kortisonanvändning var tredje månad (CM).

Aktiv medicinsk behandling i tidigt skede av sjukdomsförloppet tolererades väl och proaktiv biomarkörsmonitorering minskade inte bara steroidanvändningen utan också antalet sjukhusinläggningar signifikant. (6)

CALM-studien publicerad online i The Lancet
Här kan du även ta del av två abstracts från UEGW 2017 med ytterligare data från CALM-studien, där förekomsten av färre sjukhusinläggningar bidrog till en mer kostnadseffektiv behandling.

CALM-abstractOP227: Färre sjukhusinläggningar

CALM-abstractOP17: Ökad kostnadseffektivitet

Referenser

1. SWIBREG Årsrapport 2014
2. Colombel JF, et al. Gastroenterology 2007;132:52–65.

3. Haens et al. Poster presenterad på DDW 2007, Washington DC, USA, 19–24 maj, 2007.

4. Reinisch W et al. Gut 2011;60(6):780–7.

5. Sandborn WJ et al. Gastroenterology 2012;142:257–65.

6. Colombel JF, et al. Lancet. Publicerad online 31 oktober, 2017; http://dx.doi.org/10.1016/S0140-6736(17)32641-7. 

HUMIRA®, (adalimumab), Rx, F, L04AB04 (TNF-alfa-hämmare), SPC 2019-03-21. Indikationsområden: Måttlig till svår (inkl. svår progredierande), aktiv reumatoid artrit hos vuxna som har svarat otillräckligt på sjukdomsmodifierande ­antireumatiska läkemedel (DMARDs). Aktiv polyartikulär juvenil idiopatisk artrit hos patienter från 2 års ålder, som har svarat otillräckligt på en eller flera sjukdomsmodifierande antireumatiska läkemedel (DMARDs). Aktiv entesitrelaterad artrit hos patienter, 6 år och äldre, som inte svarat på eller som inte tolererar konventionell terapi. Svår, aktiv ankyloserande spondylit (AS) hos vuxna som inte svarat tillfredsställande på konventionell behandling. Behandling av vuxna med allvarlig axial spondylartrit utan radiografiska tecken på AS men med tydliga tecken på inflammation via förhöjt CRP och/eller MR, som inte har svarat tillräckligt på icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel. Aktiv och progredierande psoriasisartrit hos vuxna när andra sjukdomsmodifierande antireumatiska läkemedel inte haft tillräcklig effekt. Måttlig till svår, kronisk plackpsoriasis hos vuxna patienter som är aktuella för systemisk behandling. Svår, kronisk plackpsoriasis hos barn och ungdomar från 4 års ålder som inte har svarat på eller som är olämpliga för topikal behandling och ljusbehandling. Måttlig till svår, aktiv hidradenitis suppurativa (HS, acne inversa) hos vuxna patienter och ungdomar från 12 år som inte har svarat på konventionell systemisk HS-behandling. Måttlig till svår, aktiv Crohns sjukdom hos vuxna patienter som inte svarat trots fullständig och adekvat konventionell behandling. Måttlig till svår, aktiv Crohns sjukdom hos pediatriska patienter, från 6 års ålder, som inte har svarat på konventionell terapi inklusive primär nutritionsterapi och en kortikosteroid och/eller en immunomodulerare. Måttlig till svår, aktiv ulcerös kolit hos vuxna patienter som svarat otillfredsställande på konventionell behandling. Icke-infektiös intermediär, bakre och panuveit hos vuxna patienter som svarat otillräckligt på kortikosteroider, hos patienter som behöver kortikosteroidsparande behandling eller hos patienter där kortikosteroidbehandling inte är lämpligt. Pediatrisk icke-infektiös kronisk främre uveit hos patienter från 2 års ålder som inte har svarat tillräckligt eller som inte tolererar konventionell behandling eller där konventionell behandling inte är lämpligt. HUMIRA finns som förfylld injektionsspruta 20 mg och förfylld injektionspenna/spruta 40 mg och 80 mg. För fullständig information om indikationer, kontraindikationer, varningar och försiktighet, biverkningar, pris och dosering, se Fass.se

SE-IMMG-190001 v1 Senast uppdaterad 2019-06-05