Psoriasis

Psoriasis är en allvarlig, kronisk systemisk inflammatorisk hudsjukdom, med en prevalens på 3–4% och en betydande samsjuklighet. Förutom psoriasisartrit och andra inflammatoriska sjukdomar, finns en nära koppling till depression och det metabola syndromet med högt blodtryck, höga blodfetter, fetma och diabetes.

Psoriasis – en folksjukdom i behov av bättre behandling, uppföljning och omhändertagande

Den exakta orsaken till sjukdomen är ännu okänd, men etiologin omfattar en ärftlig benägenhet, vilken i kombination med omgivningsfaktorer utlöser klinisk sjukdom. Den vanligaste formen, plackpsoriasis, visar sig som fjällande utslag på kroppen, ofta på armbågar, knän och i hårbotten. Cirka 250 000 svenskar beräknas leva med psoriasis. (1)

Underbehandling av psoriasis

Aktuell forskning visar att psoriasis fortfarande är en underdiagnostiserad och underbehandlad sjukdom. Historiskt sett har behandlingen av psoriasis oftast följt en trappstegsmodell där första steget innebär utvärtes behandling. Vid otillräcklig effekt trappades behandlingen upp via ljusbehandling och konventionell systemisk behandling till biologiska läkemedel. En behandlingsstrategi som medfört att det ofta tagit lång tid att uppnå effektiv behandling, framför allt för patienter med svår psoriasis. Trappstegsmodellen är med stor sannolikhet även orsak till att många patienter varit underbehandlade.

Biologisk behandling

Enligt de nya behandlingsrekommendationerna från Svenska Sällskapet för Dermatologi och Venereologi (SSDV) kan man hos patienter med måttlig till svår psoriasis, överväga att hoppa över konventionell systemisk behandling och direkt sätta in behandling med biologiska läkemedel, om annan behandling visat sig otillräcklig.

I rekommendationerna finns även ett nytt behandlingsschema som utgår från svårighetsgraden av patientens psoriasis mätt med PASI och påverkan på livskvaliteten bedömd med DLQI. Val av behandling bör vara direkt relaterad till svårighetsgraden av psoriasis. (2)

Uppföljning av behandlingseffekt

Utöver de nya behandlingsrekommendationerna från SSDV, lyfter även remissversionen av de kommande Nationella Riktlinjerna från Socialstyrelsen fram vikten av en bättre uppföljning av symtom, riskfaktorer, levnadsvanor och behandling mot ett lägre målvärde när det gäller PASI och DLQI. (2,3)

Vid insättande av systembehandling ska effekten utvärderas efter 3–4 månader då man bör se en påtaglig förbättring. Ibland kan det dock ta ända upp till 6 månader innan full effekt uppnås. Som behandlingsmål bör man sträva efter att uppnå PASI < 3 och DLQI < 5. Vid PASI 3–7 och DLQI < 5 kan man i samråd med patienten fortsätta med samma behandling. Vid PASI 3–7 och DLQI > 5 eller vid PASI > 7 bör behandlingen kompletteras eller ändras. (2)

I remissversionen av de kommande Nationella Riktlinjerna skriver Socialstyrelsen även att vården bör erbjuda individuell genomgång av riskfaktorer kopplade till levnadsvanor, samtalsstöd, återkommande utvärdering av kardiovaskulära riskfaktorer och utredning av psoriasisartropati. (3)

Referenser

1. Läkemedelsbehandling vid psoriasis – ny rekommendation. Information från Läkemedelsverket 4:2011.
2. SSDV:s behandlingsrekommendationer för systemisk behandling av psoriasis. Aug 2018
3. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för vård vid psoriasis. Remissversion, mars 2018

SE-IMMD-190013 v1 Senast uppdaterad 2019-06-05