Psoriasis

Psoriasis är en allvarlig, kronisk systemisk inflammatorisk hudsjukdom, med en prevalens på 2–4% och en betydande samsjuklighet1. Förutom psoriasisartrit och andra inflammatoriska sjukdomar, finns en nära koppling till depression och det metabola syndromet med högt blodtryck, höga blodfetter, fetma och diabetes.

Psoriasis – en folksjukdom i behov av bättre behandling, uppföljning och omhändertagande

Den exakta orsaken till sjukdomen är ännu okänd, men etiologin omfattar en ärftlig benägenhet, vilken i kombination med omgivningsfaktorer utlöser klinisk sjukdom. Den vanligaste formen, plackpsoriasis, visar sig som fjällande utslag på kroppen, ofta på armbågar, knän och i hårbotten. Mer än 200 000 svenskar beräknas leva med psoriasis.1

Underbehandling av psoriasis

Aktuell forskning visar att psoriasis fortfarande är en underdiagnostiserad och underbehandlad sjukdom. Historiskt sett har behandlingen av psoriasis oftast följt en trappstegsmodell där första steget innebär utvärtes behandling. Vid otillräcklig effekt trappades behandlingen upp via ljusbehandling och konventionell systemisk behandling till biologiska läkemedel. En behandlingsstrategi som medfört att det ofta tagit lång tid att uppnå effektiv behandling, framför allt för patienter med svår psoriasis. Trappstegsmodellen är med stor sannolikhet även orsak till att många patienter varit underbehandlade.

Biologisk behandling

Enligt behandlingsrekommendationerna från Svenska Sällskapet för Dermatologi och Venereologi (SSDV) kan man hos patienter med måttlig till svår psoriasis, överväga att hoppa över konventionell systemisk behandling och direkt sätta in behandling med biologiska läkemedel, om annan behandling visat sig otillräcklig.

I rekommendationerna finns även ett behandlingsschema som utgår från svårighetsgraden av patientens psoriasis mätt med PASI och påverkan på livskvaliteten bedömd med DLQI. Val av behandling bör vara direkt relaterad till svårighetsgraden av psoriasis.2

Uppföljning av behandlingseffekt

Förutom SSDV, lyfter även Socialstyrelsen och Läkemedelsverket fram vikten av en bättre uppföljning av symtom, riskfaktorer, levnadsvanor och behandling mot ett lägre målvärde när det gäller PASI och DLQI.1–3

Läkemedelsverket skriver att man vid insättande av systemisk behandling ska utvärdera effekten efter 3–4 månader då man bör se en påtaglig förbättring. Ibland kan det dock ta ända upp till 6 månader innan full effekt uppnås. Som behandlingsmål bör man sträva efter att uppnå PASI < 3 och DLQI < 5. Vid PASI 3–7 och DLQI < 5 kan man i samråd med patienten fortsätta med samma behandling. Vid PASI 3–7 och DLQI > 5 eller vid PASI > 7 bör behandlingen kompletteras eller ändras.3

Socialstyrelsen skriver därutöver att vården bör erbjuda individuell genomgång av riskfaktorer kopplade till levnadsvanor, återkommande utvärderingar av kardiovaskulära riskfaktorer för personer med svår psoriasis samt erbjuda utredning av psoriasisartropati till personer med misstänkt psoriasisartropati.1

Referenser

1. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för vård vid psoriasis, mars 2019
2. SSDV:s behandlingsrekommendationer för systemisk behandling av psoriasis, april 2021
3. Läkemedelsverket. Läkemedelsbehandling av psoriasis och psoriasisartrit – behandlingsrekommendation.Information från Läkemedelsverket 2019:(30).

 

SE-IMM-210013. Senast uppdaterad 2021-05-31.