Hidradenitis suppurativa (HS)

Hidradenitis suppurativa (HS) är en kronisk, inflammatorisk sjukdom lokaliserad till hudområden med apokrina svettkörtlar. Sjukdomen karaktäriseras av smärtsamma noduli, abscesser och ofta fistelbildning med illaluktande sekretion. Resultatet är inte sällan ärrbildning, ibland omfattande sådan.

Diagnos

HS är en klinisk diagnos, det finns inga specifika markörer, prover eller odlingar. Armhålor, hudområdet under brösten, ljumskar och underliv är de vanligaste lokalerna.

Patientens anamnes tillsammans med utseende och utbredning bekräftar diagnosen. Den så kallade Hurley-skalan används ofta för att beskriva sjukdomens svårighetsgrad (1).

Hurleyskalan

A. Hurley grad 1: Enstaka noduli/abscesser men inga fistlar eller ärrbildning.

B. Hurley grad 2: Återkommande noduli/abscesser, begynnande fistel- och ärrbildning.

C. Hurley grad 3: Ett helt hudområde med multipla abscesser och fistelbildningar mellan lesionerna samt ärrbildning.

Symtom

Smärtsamma, djupt liggande, noduli och abscesser i armhålor, under brösten, i ljumskar och underliv. Underlivet kan drabbas både inom perineum men också perianalt med spridning ut mot glutéerna. Illaluktande sekretion från fistlar. Mer eller mindre utbredd ärrbildning i de drabbade områdena (1).

Kliniska fynd

I tidigt stadium ses enstaka rodnade, djupt liggande noduli/abscesser i en eller flera av de typiska områdena (armhålor, ljumskar, under bröst och i underliv). Vid svårare former ses även fistelbildningar med illaluktande sekretion. Utbredda och återkommande lesioner ger upphov till ärrbildning som med tiden kan bli omfattande, ibland med rörelseinskränkning som följd. Hudförändringarnas utbredning varierar till viss del mellan män och kvinnor. Män har oftare besvär perianalt och på glutéer medan kvinnor oftare har besvär i ljumskar (2).

Samsjuklighet

Det finns en samsjuklighet mellan HS och metabolt syndrom, depression, inflammatoriska tarmsjukdomar, vissa former av maligniteter och artriter. Flera studier visar att HS har signifikant större inverkan på livskvalitet, mätt i DLQI (Dermatology Life Quality Index) än andra dermatologiska åkommor. Samtidig fetma och tobaksrökning ökar risken för HS ska utvecklas till en svårare form, däremot är orsakssambandet inte klarlagt. Fetma, tobaksrökning, sjukdomsduration och manligt kön är samtliga faktorer som ökar risken för att HS på sikt ska utvecklas till en svår form (2).

Utredning

Riktad anamnes med frågor avseende symtom, duration, utbredning, recidivtendens och ärftlighet. Förutom riktad anamnes bör även nedanstående beaktas:

  • Rökning
  • BMI
  • Tecken på depression
  • Blodtryck
  • Lipidstatus
  • Eventuella tecken på tarmsjukdom
  • Artriter (1)

Adjuvant terapi

Eventuellt behov av kirurgiska åtgärder bör bedömas utifrån sjukdomens svårighetsgrad och ärrbildning. Kirurgisk intervention kan utföras med eller utan CO2-laser på mindre områden. Vid exempelvis fistelbildningar kan mindre områden kuretteras eller excideras medan hela det drabbade området kan excideras om ärrbildningen är omfattande. Området lämnas vanligen för sekundärläkning. Annan adjuvant behandling såsom smärtlindring, rökstopp, viktreduktion och lämpliga förband bör erbjudas efter behov (1).

Medicinsk behandling

Mild HS: Antibiotikabehandling under begränsad tid.

Måttlig till svår HS: Kombinationsbehandling med antibiotika under begränsad tid.

Vid utebliven effekt kan biologisk behandling övervägas. Pågående biologisk behandling behöver kontinuerligt utvärderas.

Det finns andra läkemedel som kan användas för kompletterande behandling. Evidensen för dessa läkemedel är dock svag och större kontrollerade studier saknas (1).

Referenser

1. Zouboulis CC, et al. J Eur Acad Dermatol Venereol (JEADV). 2015;29:619–44.

2. Dufour DN, et al. Postgrad Med J. 2014;90:216–21.

SE-HUMD-190015 v1 Senast uppdaterad 2019-06-05