Uveit

Uveit är ett begrepp som omfattar ett flertal inflammationstillstånd i ögats druvhinna (uvea). Inflammationen och de komplikationer som den kan leda till orsakar skador på ögats vävnader som kan ge nedsatt syn eller i vissa fall blindhet.

Uveit

Inflammatorisk uveit är ett samlingsnamn för inflammationer i ögats druvhinna (uvea). Hit räknas regnbågshinnan (iris), ciliarkroppen och åderhinnan (choroidea). Inflammationen kan drabba alla delar i uvea. Om det är den främre delen som drabbas kallas det även irit. Vid inflammation i den mellersta delen kallas det intermediär uveit, och man kan också drabbas av bakre uveit. Om hela uvea är drabbat av inflammationen kallas det pan-uveit. Inflammationen klassificeras som icke-infektiös om den inte orsakas av en infektion. Uveiter kan vara sporadiska eller bli kroniska, vilket innebär att de ger besvär mer eller mindre hela tiden (mer än tre månader). Uveiter är sällsynta, men de komplikationer som de kan ha kan ge skador på ögats vävnader som kan orsaka nedsatt syn eller i vissa fall blindhet.

Symtom på uveit

Uveit kan ge dimsyn eller nedsatt syn, ögat blir rött och värker, man blir ljuskänslig och upplever “flugor” eller prickar i synfältet. Många symtom vid uveit är en direkt följd av inflammationen, men vissa kan uppstå till följd av komplikationer på grund av exempelvis glaukom (grön starr) eller näthinneavlossning.

Diagnos av uveit

Diagnosen för uveit ställs oftast av en ögonläkare, eftersom det krävs speciella instrument för att kunna se in i ögats inre delar. Diagnostik av uveiter (främre och bakre), liksom behandling och uppföljning, sker på ögonklinik. Vid misstanke om uveit skall patienten alltid remitteras till ögonspecialist.

Vid misstanke om bakomliggande sjukdom kan fler specialister bli inblandade. Det händer att det första tecknet på en autoimmun sjukdom är en uveit.

Behandling av uveit

Trots de biverkningar och komplikationer som kan uppstå vid långtidsanvändning av kortikosteroider utgör dessa grunden i behandlingen av ögoninflammation i samband med icke-infektiös uveit. Långvarig användning av steroider kan ge ett flertal biverkningar, bland annat glaukom (grön starr) och katarakt (grå starr).

Nya behandlingsalternativ håller på att utvecklas som kommer att ge nya möjligheter att behandla icke-infektiös uveit.

Orsak och förekomst

Uveiter och dess konsekvenser står för 10-15 % av alla fall av blindhet i västvärlden och är den tredje vanligaste orsaken till blindhet. Uveit kan uppkomma i alla åldrar, men är vanligast bland personer i arbetsför ålder, oftast mellan 20 och 50 år. 

Utbredningen uppskattas till ca 38-115 fall per 100 000 invånare.

De främsta riskfaktorerna för uveit är ärftliga anlag, infektioner, systemiska immunmedierade/inflammatoriska sjukdomar, tidigare ögontrauma och rökning. Upp till en tredjedel av de patienter som har icke-infektiös uveit har också en diagnostiserad autoimmun sjukdom, till exempel SLE (Systemisk lupus erythematosus), Behçets sjukdom eller Ankyloserande spondylit (Bechterews sjukdom). Även reumatiska och inflammatoriska tillstånd kan ligga bakom att uveit uppstår.

SE-IMMU-190004v1. Senast uppdaterad 2019-06-05.