Diagnos av atopisk dermatit

Vid utredningen av AD tittar man på kombinationen av personens anamnes (sjukdomshistoria) och kliniska fynd enligt vissa fördefinierade kriterier. Klåda är det absolut största och mest väsentliga symtomet vid atopisk dermatit

Uppskattning av sjukdomssvårighetsgrad

Skattningsskalor som bedömer eksemets svårighetsgrad, till exempel EASI, görs av sjukvårdspersonal och visar på eksemets utbredning och intensitet. Patienten själv (eller en förälder) kompletterar med en skattning av klåda och sömnförlust under de senaste sju dygnen. Utöver detta kan kompletterande patientrapporterade utfallsmått göras med avseende på livskvalitet och psykiskt välbefinnande.

Behandling av atopisk dermatit

Även om det inte finns något botemedel mot atopisk dermatit, är det huvudsakliga målet att läka hudbarriären, minska klåda, hudinflammation och antalet uppblossningar. Nuvarande AD-behandlingar inkluderar topikala och systemiska läkemedel samt ljusbehandling kombinerat med egenvård med fukt- och mjukgörande krämer. Det är viktigt att tillsammans med sin läkare bestämma vilken behandling som är mest lämpad och sätta upp behandlingsmål som följs upp regelbundet. En djupare förståelse för sjukdomen och fortsatt innovation inom behandling är avgörande för att förbättra vården för de drabbade. 

Att leva med atopisk dermatit

Atopisk dermatit kan påverka nästan alla delar av en individs liv, så gott som dagligen. Klådan är ett av kännetecknet för atopisk dermatit vilket medför störd nattsömn, detta kan påverka prestationen både inom skola och arbetslivet. Personer med AD kan känna ökad frustration, ångest, ilska och nedstämdhet till följd av sin sjukdom. Atopisk dermatit är en synlig sjukdom som påverkar utseendet, vilket gör att vissa undviker sociala sammanhang för att man skäms över sin sjukdom. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) ligger atopisk dermatit på plats tio i sjukdomsbörda för icke-dödliga sjukdomar. 

^{SE-IMMD220006 v1. Senast uppdaterad 22-05-03}