För nästan 50 år sedan förklarade USAs president Nixon ett krig mot cancer med målet att en enda riktad attack skulle utplåna allt vad cancer heter. Och det är nog fortfarande den största myten som omger sjukdomen, att det finns en samlad fiende att attackera och vinna över. Platsen för slagfältet – bröst, lunga, tjocktarm till exempel – och den tillgängliga vapenarsenalen har historiskt sett avgjort strategin för den tänkta attacken. Men ju mer forskare undersöker, ju mer de upptäcker i form av mutationer, gener, signalvägar så utkristalliseras att det snarare finn tusentals fiender och hundratals former av cancer.
Att omorganisera synen på cancer
Tänk dig att det en dag istället är så att cancerbehandlingen för en viss person är lika unik som personen i sig. Det är det som kallas ”personalized medicine”, och som ofta översätts till precisionsmedicin på svenska.
I boken ”The Emperor of all Maladies: A Biography of Cancer” av Siddhartha Mukherjee förklaras det såhär: ”Varje patients cancersjukdom är unik eftersom varje cancergenom är unikt... Normala celler är på samma vis identiskt normala; medan maligna celler blir olyckligt maligna på unika sätt.”
I forskarsamhället förändras också synen på hur cancerformer ska indelas allteftersom kunskapen ökar, till exempel utifrån mutationer, gener och hur de olika cancercellerna uppstått.
– Istället för att tala om bröstcancer, lungcancer och skelettcancer – baserat på var sjukdomen uppstått – pratar vi nu om molekylär klassificering, till exempel B-RAF muterade celler. Alla dessa molekylära klassifikationer kan teoretiskt sett uppstå i nästan vilket organ som helst, även om de föredrar vissa organ, säger Susie Jun, MD, PhD och forskningschef inom onkologi och translationell medicin på AbbVie StemCentrx.
Ett nytt sätt att testa behandlingar
Det här nya tankesättet, att utgå från mutationer och de molekylära avvikelser som cancerceller uppvisar, påverkar också hur läkemedel utvecklas och prövas.
Traditionellt sett kan patienter gå med i en klinisk studie baserat på var cancern har sitt ursprung i kroppen till exempel bröstcancer eller tjocktarmscancer. Sen måste de givetvis också uppfylla de andra krav som gäller för den aktuella studien.
När synen på cancersjukdomar nu utvecklas ändras även hur kliniska prövningar organiseras. På senare år har det lett till en sorts klinisk prövning som kallas ”basket clinical study”.
– ”Basket study” är ett begrepp som används när man undersöker ett läkemedel mot flera sjukdomar samtidigt, säger Scott Hirsch, chef över portfolio management på AbbVie StemCentrx.
– Istället för att undersöka ett läkemedel i flera olika prövningar, så genomför vi en prövning som inkluderar patienter med olika cancertyper som uttrycker samma mål, till exempel DLL3. Det hjälper oss att kunna utvärdera säkerheten och effekten hos målriktade behandlingar mer effektivt, säger Scott Hirsch.
Målet är att hitta fler målriktade och effektiva läkemedel
– Vårt mål är att kunna identifiera de patienter som kommer att svara på ett visst läkemedel till 100 procent. Istället för att leta efter en medicin för alla bröstcancerpatienter, försöker vi hitta ett läkemedel som fungerar riktigt, riktigt bra hos kanske tio procent av bröstcancerpatienterna, säger Susie Jun.
För närvarande utför AbbVie en basket studie som omfattar åtta olika cancerdiagnoser med ett gemensamt mål, en gen som uttrycks på vissa maligna celler, oftast i så kallade neuroendokrina tumörer.
Att hitta den rätta kombinationen
Kommer utvecklingen av målriktade behandlingar att innebära att det finns en mirakelkur för att behandla cancer i framtiden?
Sannolikt inte.
– Det enda vi vet om cancer är att det mycket sällan handlar om ett specifikt mål eller en specifik gen som kan avgöra hur sjukdomen utvecklas, säger Jim O´Brien, MD och medicinsk chef för Oncology early development, AbbVie.
Målet är istället att hitta den rätta kombinationen av behandlingar, målriktade och systemiska.
– Målet för onkologi är hur kan vi sätta ihop en cocktail riktat mot ett specifikt mål som botar, eller åtminstone ger en mycket lång remission? säger Susie Jun.
Att hitta den rätta kombinationen av cancerbehandlingar, utifrån varje individ, kan forma kampen mot cancer de kommande 50 åren.