Migränens matematik

En miljard människor påverkas. Miljoner missade arbetsdagar.
Mängder av missade evenemang. Effekterna av migrän är stora. Men det görs stora framsteg inom migränvården.

En gemensam nämnare

Brett Dabruzzo drabbades av migrän för första gången när hon gick på gymnasiet. Dunkande huvudvärk och kraftigt illamående diagnostiserades inte som migrän förrän nästan tio år senare när Brett, som utbildad apotekare, började arbeta för ett läkemedelsföretag med fokus på neurologi. När hon hade jobbat en vecka som medicinsk rådgivare inom Parkinsons sjukdom, epilepsi och migrän, kände hon igen tecknen på migrän, sökte hjälp och kort därefter fick hon sin diagnos.

Brett säger att hon försöker att inte låta migränen stoppa henne – men det finns stunder då hon inte kan förhindra den. Varje gång hon missar sina barns hockeymatcher eller en aktivitet med en kompis så blir hon ofta besviken och känner skuld.

− Jag känner att jag hade varit en bättre mamma om jag inte hade haft migrän, säger Brett. Och att jag hade varit en bättre fru om jag inte hade haft migrän.

Precis som Brett är Michael Gold, läkare och medicinskt ansvarig inom neurovetenskaplig utveckling på AbbVie, väl bekant med migrän. Michael lider inte själv av migrän, men ser sin fru och sina vuxna barn kämpa med sina migränanfall.

Som utbildad neurolog förstår Michael migränens mekanismer, men det gör det inte lättare att se sin familj lida. De har kämpat med sin migrän i fyra generationer.

− Vi har upplevt det, vi lever mitt i det, säger Michael. Det gör mig ödmjuk.

Trots livet med migrän älskar Michael Golds familj – hans fru Fanny och barnen
Alexander och Ariel – att resa. 2019 utforskade de Bryce Canyon National Park
tillsammans.

Göra skillnad

Michael menar att det finns stora möjligheter att förbättra migränvården, men det kräver samarbete mellan patienter, forskare och hälso-och sjukvården.

− Personer som lever med migrän kan försöka observera hur tidiga faser av deras migrän tar sig uttryck och eventuellt undvika utlösande faktorer, så kallade triggers, men de kan också behöva en plan med förebyggande behandling parallellt med sin akuta behandling, säger han. Det är viktigt att inte bara dela med sig av sina symtom när man kommunicerar med vårdpersonalen utan att också själv vara aktiv och ställa frågor. Forskarna å sin sida måste fortsätta att utforska nya behandlingsalternativ och vårdpersonalen behöver bli bättre på att känna igen och hantera migränsymtom.

Ett liv utan tecken på sjukdom

Michael säger att AbbVie genom flera decenniers innovativ forskning har strävat efter att hjälpa människor som lever med migrän och erbjuder en rad olika behandlingsalternativ. Tack vare den gedigna erfarenheten, flera tillgängliga behandlingar och fortsatt forskning har AbbVie möjlighet att fortsätta förbättra migränvården. Han tillägger att det är viktigt att vara alert och hantera sjukdomen i takt med kunskapsutvecklingen.

− Vi vill hitta sätt som flyttar fokus från symtomatisk behandling till förebyggande av symtom och sjukdomar, säger Michael. Och vi flyttar envist framåt vår kompetens inom migrän samtidigt som vi är öppna för att fortsatt öka vår förståelse och kunskap inom området, så att vi kan vara beredda att bistå där behov finns.

Baserat på sin egen erfarenhet av migrän säger Brett att läkare kan hjälpa till, inte bara genom att tillhandahålla vård utan också genom att visa empati. Hon uppmuntrar vårdpersonal att själva föreställa sig hur det kan vara att genomlida tuffa migrändagar – utan att äta, arbeta och utan mänsklig kontakt på grund av smärtan – och använda denna erfarenhet för att hjälpa patienter.

Bekämpa begränsningar

Elena Ruiz de la Torre, ansvarig på European Migraine and Headache Alliance (EMHA), har också upplevt hur migrän kan störa många saker i livet – inklusive arbetet.Elena har levt med migrän under större delen av sitt liv och hon menar att migränen inte bara har påverkat hennes arbete utan också hennes chanser att få jobb. En gång missade hon en jobbintervju på grund av en migränattack som gjorde henne sjuk och orörlig. Hon ringde och förklarade att hon hade migrän och bad om en ny chans, men till hennes stora besvikelse nekade företaget henne detta.Elena är inte ensam om att ha negativa erfarenheter på arbetsplatsen som en konsekvens av sin migrän. Enligt en EMHA-studie från 2019 om hur migrän har påverkat arbetet för europeiska patienter, rapporterade nästan 42 procent av de tillfrågade (N = 3 342) att de har svårigheter på arbetet på grund av sjukdomen.1

Elena säger att det framförallt är medvetenheten om hur migrän påverkar människor – inte bara på jobbet utan överallt – som kan hjälpa till att bekämpa dess stigma och ge hopp till dem som lever med migrän.

− Vi behöver inte skämmas över att ha migrän, säger Elena. Jag vill att människor som har migrän ska leva ett mycket rikare liv i framtiden jämfört med den oförståelse i samhället som jag har varit tvungen att leva med.

1. Ruiz de la Torre, E. R., Vicente-Herrero, T., Ramírez-Iñiguez de la Torre, V., & Capdevila-García, L. (2019). Migraine at work: European survey. Analysis of results and conclusions. European Migraine and Headache Alliance, 341. https://www.emhalliance.org/wp-content/uploads/EMHA-Migraine-at-work.pdf.

2. Natoli JL et al. Global Prevalence of Chronic Migraine: a systematic view. Cephalalgia 2010;30 (5): 599-609.

3. Hjalte F. et al. Sjukdomsbördan vid migrän i Sverige – en enkätstudie av resurskonsumtion och livskvalitet. IHE Rapport 2018:4

SE-ABBV-210052_v1. Senast uppdaterad 21-09-17