Sverige - Svenska
VÄLJ ETT LAND

PARKINSONS SJUKDOM

Parkinsons sjukdom är en neurologisk sjukdom som innebär att nervceller som tillverkar signalsubstansen dopamin kontinuerligt och långsamt försvinner. Det betyder att sjukdomen förvärras i takt med att antalet dopaminproducerande nervceller i hjärnan minskar.
Sjukdomen utvecklas långsamt och det är inte förrän en relativt stor andel av de dopaminproducerande nervcellerna har skadats som rörelserelaterade symtom så som förlångsammad gång, stelhet, skakningar medmera uppkommer. Inte sällan är det först när symtomen blir besvärande som diagnosen Parkinsons sjukdom ställs. Man kan därför ha sjukdomen i flera år utan att veta om det. 

I Sverige finns ungefär 18 000 personer med diagnosen Parkinsons sjukdom. Det är oftast personer över 55 år som drabbas, men det är inte ovanligt att få sjukdomen redan i 30-40- års åldern. Könsfördelningen är i stort rätt jämn, men något fler män än kvinnor får Parkinsons sjukdom.

Det finns idag inga läkemedel som botar eller bromsar sjukdomen, men det finns effektiva mediciner som hjälper till att kontrollera symtomen.
 


Vilka symtom brukar uppkomma?

Symtombilden kan skilja sig mycket mellan olika personer. Vissa kan få flera symtom samtidigt, för andra kommer de smygande en efter en under en längre period. Hos vissa försämras symtomen påtagligt inom loppet av några år medan andra kan ha endast lindriga symtom i årtionden.

Typiska symtom är relaterade till rörelser, så kallade motoriska symtom. De är bland annat långsamma rörelser, skakningar och stela muskler. Den som har Parkinsons sjukdom kan ha svårt att sätta igång rörelser t ex att börja gå eller resa sig från en stol. Det kan även bli svårare att skriva och rösten kan låta tunnare och svagare.

Andra, så kallade icke-motoriska symtom syns inte lika tydligt men kan vara mycket besvärande för den som är sjuk. Till dessa symtom hör bland annat minnesstörningar, oro, nedstämdhet, förstoppning, förlångsammad tankeverksamhet, störd sömnrytm, svårigheter att svälja, försämrat luktsinne med mera.

Många symtom förvärras av stress och förbättras med vila och sömn.
 


Hur ser sjukdomsförloppet ut?

Sjukdomsförloppet kan skilja sig mycket mellan olika personer. Hos vissa försämras symtomen påtagligt inom loppet av några år medan andra kan ha endast lindriga besvär i årtionden.

Under de första behandlingsåren kan levodopa oftast dämpa de flesta Parkinsonsymtomen. Men med tiden blir levodopas effekt mer varierande i takt med att allt fler nervceller dör. Patienterna pendlar då mellan så kallade on-perioder, det vill säga perioder med normal rörlighet, och off-perioder, då de har svårt att röra sig. I sjukdomens senare fas, komplikationsfas, blir svängningarna mellan on- och off-perioder alltmer plötsliga och oförutsägbara.
 


Hur behandlas Parkinsons sjukdom? 

Det finns idag ingen behandling som botar eller bromsar Parkinsons sjukdom men med olika terapier kan besvären effektivt lindras. I början av sjukdomen är det främst rörelse-störningarna som behandlas men även andra besvär och symtom kan åtgärdas. Det är viktigt att själv skaffa sig kunskap om sjukdomen och olika behandlingsmöjligheter. Målsättningen med all behandling är att den ska bidra till så lite funktionshinder som möjligt.

Om man upplever försämringar i sin symtombild, stelhet eller överrörlighet eller både och, kan det vara ett tecken på att behandlingen ska justeras eller bytas. När man börjar få svårt att utföra sitt arbete, ägna sig åt sin hobby eller upplever att det är besvärligt att umgås med vänner och vill dra ner på sina vanliga aktiviteter är det också viktigt att diskutera detta med sin läkare för att se om och hur behandlingen kan justeras eller bytas.

Genom mediciner finns det olika angreppsvinklar för att öka dopaminnivåerna i hjärnan. Vilket läkemedel som är aktuellt beror på varje persons situation och i vilken fas av sjukdomen man befinner sig. Ett av de vanligaste läkemedlen är levodopa, L-dopa, som omvandlas till dopamin i hjärnan. Efter en tid kan läkemedlen verka under allt kortare tid och symtomen kommer tillbaka mellan doseringarna, så kallade dosglapp. Läkaren kan då justera medicineringen genom att öka antalet dosintag per dag men också lägga till fler mediciner, så kallad kombinationsbehandling. Om medicineringen trots detta blir svårstyrd är patienten inne i komplikationsfas och det kan bli aktuellt med pump- eller elektrodbehandling.

Fysisk aktivitet är viktigt för att behålla rörelseförmågan så bra som möjligt. En fysioterapeut kan utifrån varje individ hjälpa till med träning för att hålla besvären i schack. Dans, stavgång, bordtennis med mera är några populära aktiviteter för parkinsonpatienter. Kosten kan ha betydelse för medicinupptaget och därmed påverka symtomen. Stresshantering, yoga, musikterapi, massage med mera är andra aktiviteter som brukar uppskattas. Liksom att upprätthålla sitt sociala umgänge både för den som är sjuk och den anhörige.
 


Att vara anhörig 

Även för den som är anhörig kan beskedet om Parkinsons sjukdom kännas tungt och svårt. Det är också vanligt att man som anhörig känner viss frustration över att inte kunna göra mer och påverka förloppet. Därför är det bra att så snart man orkar skaffa sig mer kunskap. 

Var finns mer information och kontakter kring Parkinsons sjukdom?

parkinsonguiden.se, hos den lokala parkinsonföreningen eller i olika diskussionsgrupper på till exempel Facebook finns möjlighet till ökad kunskap och kontakt med andra personer med Parkinsons sjukdom eller anhöriga. 
 


SEOTH160329b

Gå vidare från abbvie.se

Den produktspecifika webbplats du har efterfrågat är avsedd för invånare i ett visst land eller flera speciella länder, vilka anges på den webbplatsen. Därför kan webbplatsen komma att innehålla information om läkemedel och andra produkter eller användning av de produkterna, vilka inte har godkänts i andra länder eller områden. Om du bor i ett annat land än dem som webbplatsen riktar sig till, ber vi dig kontakta AbbVie:s lokala dotterbolag för att få korrekt produktinformation för just ditt hemland.

Den AbbVie webbsida du försöker öppna kan vara på ett annat språk.

Den AbbVie webbsida du försöker öppna är inte nödvändigtvis anpassad till storleken på din datorskärm.

Vill du fortfarande öppna denna webbsida?

Avsluta abbvie.se

Information

Genom att klicka "ja" kommer du vidare utanför AbbVies webbplatser

Länkar som tar dig utanför AbbVies webbplatser är inte kontrollerade av AbbVie och vi kan inte hållas ansvariga för innehållet eller ytterligare länkar från sådan plats. AbbVie tillhandahåller dessa länkar endast som en bekvämlighet och införandet av en länk innebär inte att AbbVie godkänt innehållet på den sida länken går till.

Den websida du försöker öppna är inte nödvändigtvis anpassad till storleken på din datorskärm.

Vill du lämna denna websida?

Arbetar du inom press och media?

Informationen på dessa sidor är endast avsedd för dig som arbetar som journalist, inom press och  media.

Klicka ja för att komma till pressrummet. Klickar du nej kommer du tillbaka till abbvie.se

Tillhör du svensk hälso- och sjukvård?

Sidan är endast avsedd för svensk hälso- och sjukvårdspersonal. Genom att klicka "Ja" bekräftar du att du tillhör målgruppen och sidan kommer att öppnas. Klickar du "Nej" kommer du istället att länkas till motsvarande sidor avsedda för patienter, anhöriga och allmänhet.