Sverige - Svenska
VÄLJ ETT LAND

Uppskattat pediatriskt IBD-möte i Örebro

Den 13-14 oktober samlades över 80 barnläkare, sjuksköterskor, dietister och kuratorer med IBD-intresse på Universitetssjukhuset i Örebro för det 34:e nationella pediatriska IBD-mötet. De två dagarna bjöd på intressanta föreläsningar, engagerade diskussioner och trevlig samvaro. Nedan kan du läsa sammanfattningar av föreläsningarna.


Järnbristanemi vid pediatrisk IBD

Jonas Halfvarsson, vuxengastroenterolog, Örebro, beskrev järnbristanemi och järnbrist som vanligt vid IBD och associerat med en försämrad livskvalitet. Han rekommenderade att behandla underliggande orsak och substituera järnbristen, därefter kontrollera att Hb normaliserats och att järndepåerna fyllts, vid behov följt av upprepad substitution.

Torbjörn Lind, Umeå, berättade att järnbrist kan leda till försämrad kognitiv och psykomotorisk utveckling samt försämrat immunförsvar. För- och nackdelar med behandlingsalternativen peroralt respektive intravenöst järn diskuterades. Det rekommenderades att följa blodprover var 3:e månad, då anemi ofta återkommer snabbt efter järnbristbehandling.


Resultat från nya svenska pediatriska IBD-studier

Yaroslava Zhulina, vuxengastroenterolog, Örebro, presenterade sin avhandling ”Crohns disease; aspects of epidemiology, clinical course and faecal calprotectin”. Hennes forskning visar bl a att miljöfaktorer tidigt i livet och inte enbart genetik har en viktig roll i patogenesen av IBD.

Fekalt kalprotektin beskrevs av Yaroslava Zhulina som ett billigt och icke-invasivt verktyg för att övervaka IBD-sjukdom. Baserat på sin forskning rekommenderade hon övervakning av kalprotektin var 3:e månad för att förutsäga skov av IBD.

Ola Olén, Sacchska barnsjukhuset, Stockholm, visade resultaten från en svensk registerstudie av pediatrisk IBD. Studien visar att patienter med debut av IBD i barndomen har ökad risk för cancer, både i barndomen och som vuxna, med starkast riskökning för kolorektal cancer, levercancer och lymfom.


Biologiska läkemedel och biosimilarer vid IBD

Jørgen Jahnsen, Norge, beskrev biologiska läkemedel som ett stort framsteg i behandlingen av inflammatoriska tarmsjukdomar och gav en översikt över behandlingsalternativ vid IBD.

Därefter beskrevs introduktionen av biosimilarer till infliximab i Norge. Jørgen Jahnsen berättade att biosimilarer inte är exakta kopior av originalläkemedlet och att indikationerna extrapoleras.

Slutligen gavs följande förslag på behandlingsmål vid IBD:

  • Klinisk remission (symtom, livskvalitet)
  • Steroidfri remission (biverkningar)
  • Slemhinneläkning (sjukhusinläggningar, kirurgi)
  • Biomarkörer för inflammation (CRP, kalprotektin)
  • ”Djup” remission (ändrat sjukdomsförlopp?)

Benhälsa, IBD och D-vitamin

Pia Karlsland Åkeson, Malmö, berättade att IBD-patienter ofta har låg bentäthet och lågt D-vitamin vid sjukdomsdebut. Hon rekommenderade att optimera D-vitamin- och kalciumstatus samt att tillämpa steroidsparande behandling vid IBD för att optimera benhälsa.


Nyheter kring vårdprogrammet för barn-IBD

Arbetsgruppen för barn-IBD beskrev pågående uppdateringar av vårdprogrammet för barn-IBD. Bland annat tillkommer nya avsnitt om associerad leversjukdom samt järnbristbehandling vid IBD. Det tillkommer även en komplettering rörande monitorering av bentäthet och D-vitamin-nivåer samt en utvidgad skrivning avseende värdering av sjukdomsmarkörer inklusive kalprotektin. Avsnittet om biologisk behandling kommer dessutom att uppdateras. Det planeras att uppdatera vårdprogrammet en gång per år för att hålla det aktuellt.


Uppdatering om SWIBREG – barnmodul och mätning av sjukdomsaktivitet

Ulrika Fagerberg, Västerås, berättade att det sedan januari 2016 finns en barnmodul i SWIBREG. Ett barnanpassat frågeformulär har även tagits fram för beräkning av fem olika aktivitetsindex.

I januari fanns 685 barn i registret. Nästa steg är att ta reda på hur många barn med IBD det finns i Sverige. Åhörarna uppmanades att registrera alla barn med IBD i registret senast den 15 januari 2017 med åtminstone namn, personnummer, diagnosdatum, diagnos enligt ICD och Parisklassifikation samt att prioritera barn behandlade med biologiska läkemedel.


Cancer och mortalitet hos barn och unga vuxna med IBD

Ulrika Fagerberg beskrev en pågående studie av cancer och mortalitet hos barn och unga vuxna med diagnostiserad IBD. 25 länder deltar i undersökningen som stöds av ECCO och ESPGHAN. Studien innebär en rapportering av alla fall i Sverige under perioden 1 januari 2014 – 31 december 2016.


IBD-associerad leversjukdom hos barn

Karouk Said, hepatolog, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm, berättade att en ökad IBD-aktivitet ofta ses efter levertransplantation hos patienter med IBD. Han underströk vikten av att hitta dysplasier innan de utvecklas till cancer.

Thomas Casswall, Stockholm, och Timo Käppi, Göteborg, beskrev ett förslag på vårdprogram för IBD-associerad leversjukdom hos barn.


KIRURGI OCH POSTOPERATIV BEHANDLING VID PEDIATRISK IBD

Pär Myrelid, gastrokirurg, Linköping, diskuterade i sin föreläsning bl a för- och nackdelar med olika typer av kirurgi vid pediatrisk IBD och beskrev behandlingstrappan: (1) ileostomi, (2) ileorektal anastomos (IRA), (3) bäckenreservoar och (4) Kock-reservoar. Det postoperativa förloppet blir sämre om man väntar för länge med kirurgi, därför rekommenderade han att prata med kirurgen tidigt i förloppet.

 

Maja Ideström, Astrid Lindgrens barnsjukhus, Stockholm, beskrev postpoperativ behandling vid pediatrisk IBD. Hon berättade att recidivrisken är stor inom ett år efter kirurgi vid Crohns sjukdom. Riskfaktorer för recidiv inkluderar rökning, lång sjukdomsduration, yngre ålder, tidigare kirurgi, utbredning i tunntarm eller ileum+kolon, fistulerande/perianal sjukdom samt granulom i resektatet. Hon beskrev även olika behandlingsalternativ för profylax efter kirurgi vid Crohns sjukdom.


SEHUR160453

Gå vidare från abbvie.se

Den produktspecifika webbplats du har efterfrågat är avsedd för invånare i ett visst land eller flera speciella länder, vilka anges på den webbplatsen. Därför kan webbplatsen komma att innehålla information om läkemedel och andra produkter eller användning av de produkterna, vilka inte har godkänts i andra länder eller områden. Om du bor i ett annat land än dem som webbplatsen riktar sig till, ber vi dig kontakta AbbVie:s lokala dotterbolag för att få korrekt produktinformation för just ditt hemland.

Den AbbVie webbsida du försöker öppna kan vara på ett annat språk.

Den AbbVie webbsida du försöker öppna är inte nödvändigtvis anpassad till storleken på din datorskärm.

Vill du fortfarande öppna denna webbsida?

Avsluta abbvie.se

Information

Genom att klicka "ja" kommer du vidare utanför AbbVies webbplatser

Länkar som tar dig utanför AbbVies webbplatser är inte kontrollerade av AbbVie och vi kan inte hållas ansvariga för innehållet eller ytterligare länkar från sådan plats. AbbVie tillhandahåller dessa länkar endast som en bekvämlighet och införandet av en länk innebär inte att AbbVie godkänt innehållet på den sida länken går till.

Den websida du försöker öppna är inte nödvändigtvis anpassad till storleken på din datorskärm.

Vill du lämna denna websida?

Arbetar du inom press och media?

Informationen på dessa sidor är endast avsedd för dig som arbetar som journalist, inom press och  media.

Klicka ja för att komma till pressrummet. Klickar du nej kommer du tillbaka till abbvie.se

Tillhör du svensk hälso- och sjukvård?

Sidan är endast avsedd för svensk hälso- och sjukvårdspersonal. Genom att klicka "Ja" bekräftar du att du tillhör målgruppen och sidan kommer att öppnas. Klickar du "Nej" kommer du istället att länkas till motsvarande sidor avsedda för patienter, anhöriga och allmänhet.