Sverige - Svenska
VÄLJ ETT LAND

IBD – en folksjukdom i behov av bättre behandling och omhändertagande

IBD är en förkortning av engelskans Inflammatory Bowel Disease. På svenska kallar vi IBD för inflammatorisk tarmsjukdom. IBD är ett samlingsnamn för flera typer av kroniska inflammatoriska tarmsjukdomar där de två vanligaste är Crohns sjukdom och ulcerös kolit. Mellan 0,5% och 1% av Sveriges befolkning lider av någon form av inflammatorisk
tarmsjukdom (1).


Crohns sjukdom

Crohns sjukdom (CD) är en kronisk autoimmun sjukdom som drabbar framför allt tunn- och tjocktarmen, ofta fläckvis, men ibland även andra delar av mag-tarmkanalen.

Vid autoimmuna sjukdomar överaktiveras immunsystemet och angriper kroppen på ett felaktigt sätt och orsakar kronisk inflammation. Inflammationen ger upphov till sårbildningar i tarmslemhinnan som ibland blir så svåra och djupa att såren går igenom tarmväggen och bildar gångar, fistlar och fickor.

Sjukdomen debuterar oftast i 15–30 års åldern. Varje år nyinsjuknar cirka 750 personer och något fler kvinnor än män drabbas. Vid sidan av ulcerös kolit är Crohns sjukdom den vanligaste kroniska inflammatoriska tarmsjukdomen. I Sverige lever idag cirka 20 000–35 000 personer med Crohns sjukdom. (2)

Den exakta orsaken till att man får Crohns sjukdom är ännu inte känd. Man vet att arvet spelar en viss roll, men även den miljö man lever i. Rökning dubblerar risken att insjukna i Crohns sjukdom och fortsatt rökning försämrar prognosen ytterligare.

Crohns sjukdom har individuella symtom, men det finns en del klassiska besvär som de flesta insjuknade upplever: kortare eller längre perioder med daglig diarré, magsmärtor, feber, viktminskning och eventuellt blod i avföringen.

Symtomen varierar ofta över tid, med sämre perioder, skov, som följs av perioder då patienten känner sig bättre. Hos 50–75% av patienterna är sjukdomen mindre aktiv och ger få eller inga symtom under längre perioder. Vissa kan vara symtomfria i flera år. Men 20% har en högaktiv sjukdom med ständiga, eller ofta återkommande, besvär som måste behandlas.

Målet med behandlingen är att patienten ska må bra. Det vill säga ha ett fungerande liv, en normal tarmfunktion utan skov och så få symtom som möjligt.

 

inflammerad_tarm

Inflammerad tjocktarm

frisk_tarm

Frisk tjocktarm

Vid inflammatoriska tarmsjukdomar som Crohns sjukdom och ulcerös kolit överreagerar kroppens eget immunförsvar och orsakar en kronisk inflammation i tarmslemhinnan.


Ulcerös kolit

Ulcerös kolit (UC) är en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom som endast drabbar tjock- och ändtarm. Inflammationen börjar alltid i ändtarmen för att sedan spridas olika långt upp i tjocktarmen. Vid ulcerös kolit angriper kroppens immunförsvar cellerna i tarmslemhinnan som blir inflammerad. Slemhinnan svullnar, blir sårig och blöder och man får diarré som oftast är blodig.

Ulcerös kolit är vid sidan av Crohns sjukdom den vanligaste kroniska inflammatoriska tarmsjukdomen i Sverige. Varje år nyinsjuknar cirka 1000 personer och ungefär lika många kvinnor som män drabbas. Vanligtvis insjuknar man vid en ålder mellan 15–35 år, men även små barn och äldre kan få sjukdomen. Drygt 30 000 personer lever med ulcerös kolit i Sverige (2). 

Orsaken till ulcerös kolit är ännu inte känd, men man vet att sjukdomen delvis är ärftlig. Det finns även faktorer i omgivningen som kan påverka risken för att få ulcerös kolit.

Vanliga symtom vid ulcerös kolit är diarré med blod och slem i avföringen, smärtor i nedre vänstra delen av magen som försvinner vid tarmtömning, försämrad matlust och ibland viktminskning. Typiskt för ulcerös kolit är att symtomen varierar över tid, där sämre perioder, skov, som följs av perioder då patienten inte märker så mycket av symtomen.

Ulcerös kolit kan behandlas med olika läkemedel som gör att symtomen helt eller delvis försvinner. Det är även vanligt att man får behandling för att förebygga nya sjukdomsperioder. Sjukdomens svårighetsgrad har stor betydelse för valet av behandling. För en del patienter kan en operation och eventuell stomi vara ett alternativ.

Målet med behandlingen är att patienten ska må bra. Det vill säga ha ett fungerande liv, en normal tarmfunktion, utan skov och så få symtom som möjligt.

 

skov_graf

Vid både Crohns sjukdom och ulcerös kolit är det vanligt att symtomen varierar över tid, med sämre perioder, så kallade skov, som följs av perioder då patienten känner sig bättre och kanske inte har någon sjukdomsaktivitet alls.


Effekten av HUMIRA® (adalimumab)

Studier har visat att HUMIRA kan reducera eller hjälpa till att stoppa symtomen vid Crohns sjukdom och ulcerös kolit samt att kontinuerlig behandling kan förhindra att symtomen återkommer (3-6). Vanlig induktionsdos vid Crohns sjukdom och ulcerös kolit är 160 mg första veckan, ytterligare 80 mg två veckor senare och därefter en injektion (40 mg) varannan vecka.

Vanligen kan man känna av effekten av HUMIRA inom några dagar. För andra kan det dröja från ett par veckor till någon månad innan patienten märker förbättring. Det gäller alltså att uppmana till lite tålamod. Under tiden är det viktigt att patienten fortsätter att ta sina injektioner.

När läkemedlet börjar verka kommer patienten att märka att de direkta besvären av sjukdomen minskar. Behandlingen har därutöver en dokumenterat positiv inverkan på allmäntillståndet. Många patienter upplever ett ökat välbefinnande, mindre trötthet och att livet blir lättare att leva.

Det övergripande målet för behandlingen är remission, dvs att patienten ska slippa symtom och undvika skov, då det inte finns någon aktiv inflammation och att tarmslemhinnan läker. Andra viktiga mål är att undvika långtidskomplikationer och behov av sjukhusvård.

 

Målet med behandlingen – att bromsa sjukdomsförloppet

calm_graf

Bilden ovan visar sjukdomsaktiviteten hos en teoretisk patient med Crohns sjukdom. Målet med dagens behandling är att bromsa sjukdomsförloppet och minska sjukdomsaktiviteten. Detta för att begränsa tarmskador och funktionsbegränsningar. Ju större sjukdomsaktivitet, desto sämre är den långsiktiga prognosen.

Grafen ritad enligt data från: Pariente B, et al. Inflamm Bowel Dis 2011;17(6):1415–22.

CALM-studien: Tät monitorering och målstyrd behandling förbättrar behandlingsresultaten vid Crohns sjukdom

Under 2017 presenterades de första resultaten från CALM-studien. Studiens huvudsyfte var att undersöka om man med ett proaktivt arbetssätt kan uppnå bättre behandlingsresultat vid omhändertagandet av patienter med Crohns sjukdom.

I studien jämfördes två olika arbetssätt. Alla patienter delades in i två grupper och fick aktiv behandling utifrån samma algoritm med HUMIRA som bas. Därefter monitorerades grupperna enligt två olika fördefinierade strategier var tredje månad:

• Kliniskt omhändertagande (CM, Clinical Management)

Patientgrupp 1 monitorerades genom att mäta CDAI (symtom) och kortisonanvändning

• Kliniskt omhändertagande och biomarkörer (TC, Tight Control)

Patientgrupp 2 monitorerades genom att mäta CDAI (symtom), kortisonanvändande, samt fekalt kalprotektin och CRP 


Resultat

CALM-studien är den första studien som visar att man genom regelbunden mätning av inflammationsgraden med hjälp av biomarkörer (f-kalprotektin och CRP) och symtom (TC) samt aktiv justering av HUMIRA-dosering och övriga läkemedel, når signifikant bättre behandlingsresultat, både endoskopiskt och kliniskt, än om man enbart följer symtom och kortisonanvändning var tredje månad (CM).

Aktiv medicinsk behandling i tidigt skede av sjukdomsförloppet tolererades väl och proaktiv biomarkörsmonitorering minskade inte bara steroidanvändningen utan också antalet sjukhusinläggningar signifikant. (7)

Här hittar du CALM-studien publicerad online i The Lancet

Här kan du även ta del av två abstracts från UEGW 2017 med ytterligare data från CALM-studien, där förekomsten av färre sjukhusinläggningar bidrog till en mer kostnadseffektiv behandling.

CALM-abstractOP227: Färre sjukhusinläggningar

CALM-abstractOP17: Ökad kostnadseffektivitet


Referenser

1. SWIBREG Årsrapport 2014
2. AlltomIBD.se
3. Colombel JF, Sandborn WJ, Rutgeerts P et al. Adalimumab for maintenance of Clinical response and remission in patients with Crohn’s disease: the CHARM trial. Gastroenterology 2007;132:52–65.
4. Haens et al. Rapid response to adalimumab in Crohn’s disease patients who have failed infliximab. Poster presenterad på DDW 2007, Washington DC, USA, 19–24 maj, 2007.
5. Reinisch W et al. Adalimumab for induction of clinical remission in moderately to severely active ulcerative colitis: results of a randomised controlled trial. Gut 2011;60(6):780–7.
6. Sandborn WJ et al. Induction and maintenance of clinical remission by adalimumab in patients with moderate-to-severe ulcerative colitis. Gastroenterology 2012;142:257–65.
7. Colombel JF, et al. Lancet. Publicerad online 31 oktober, 2017; http://dx.doi.org/10.1016/S0140-6736(17)32641-7.

 


HUMIRA®, (adalimumab), Rx, (F), L04AB04 (TNF-alfa-hämmare), SPC 2018-03-15. Indikationsområden: Måttlig till svår (inkl. svår progredierande), aktiv reumatoid artrit hos vuxna som har svarat otillräckligt på sjukdomsmodifierande ­antireumatiska läkemedel (DMARDs). Aktiv polyartikulär juvenil idiopatisk artrit hos patienter från 2 års ålder, som har svarat otillräckligt på en eller flera sjukdomsmodifierande antireumatiska läkemedel (DMARDs). Aktiv entesitrelaterad artrit hos patienter, 6 år och äldre, som inte svarat på eller som inte tolererar konventionell terapi. Svår, aktiv ankyloserande spondylit (AS) hos vuxna som inte svarat tillfredsställande på konventionell behandling. Behandling av vuxna med allvarlig axial spondylartrit utan radiografiska tecken på AS men med tydliga tecken på inflammation via förhöjt CRP och/eller MR, som inte har svarat tillräckligt på icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel. Aktiv och progredierande psoriasisartrit hos vuxna när andra sjukdomsmodifierande antireumatiska läkemedel inte haft tillräcklig effekt. Måttlig till svår, kronisk plackpsoriasis hos vuxna patienter som är aktuella för systemisk behandling. Svår, kronisk plackpsoriasis hos barn och ungdomar från 4 års ålder som inte har svarat på eller som är olämpliga för topikal behandling och ljusbehandling. Måttlig till svår, aktiv hidradenitis suppurativa (HS, acne inversa) hos vuxna patienter och ungdomar från 12 år som inte har svarat på konventionell systemisk HS-behandling. Måttlig till svår, aktiv Crohns sjukdom hos vuxna patienter som inte svarat trots fullständig och adekvat konventionell behandling. Måttlig till svår, aktiv Crohns sjukdom hos pediatriska patienter, från 6 års ålder, som inte har svarat på konventionell terapi inklusive primär nutritionsterapi och en kortikosteroid och/eller en immunomodulerare. Måttlig till svår, aktiv ulcerös kolit hos vuxna patienter som svarat otillfredsställande på konventionell behandling. Icke-infektiös intermediär, bakre och panuveit hos vuxna patienter som svarat otillräckligt på kortikosteroider, hos patienter som behöver kortikosteroidsparande behandling eller hos patienter där kortikosteroidbehandling inte är lämpligt. Pediatrisk icke-infektiös kronisk främre uveit hos patienter från 2 års ålder som inte har svarat tillräckligt eller som inte tolererar konventionell behandling eller där konventionell behandling inte är lämpligt. HUMIRA finns som injektionsvätska, lösning injektionsflaska 40 mg, förfylld injektionsspruta 20 mg och förfylld injektionspenna/spruta 40 mg och 80 mg. För fullständig information om indikationer, kontraindikationer, varningar och försiktighet, biverkningar, pris och dosering, se Fass.se. Vid nyinsättning av TNF-hämmare subventioneras HUMIRA endast för patienter där etanercept inte är lämpligt. Denna begränsning gäller indikationerna reumatoid artrit, axial spondylartrit, psoriasisartrit och plackpsoriasis.


SEHUG180165

Gå vidare från abbvie.se

Den produktspecifika webbplats du har efterfrågat är avsedd för invånare i ett visst land eller flera speciella länder, vilka anges på den webbplatsen. Därför kan webbplatsen komma att innehålla information om läkemedel och andra produkter eller användning av de produkterna, vilka inte har godkänts i andra länder eller områden. Om du bor i ett annat land än dem som webbplatsen riktar sig till, ber vi dig kontakta AbbVie:s lokala dotterbolag för att få korrekt produktinformation för just ditt hemland.

Den AbbVie webbsida du försöker öppna kan vara på ett annat språk.

Den AbbVie webbsida du försöker öppna är inte nödvändigtvis anpassad till storleken på din datorskärm.

Vill du fortfarande öppna denna webbsida?

Avsluta abbvie.se

Information

Genom att klicka "ja" kommer du vidare utanför AbbVies webbplatser

Länkar som tar dig utanför AbbVies webbplatser är inte kontrollerade av AbbVie och vi kan inte hållas ansvariga för innehållet eller ytterligare länkar från sådan plats. AbbVie tillhandahåller dessa länkar endast som en bekvämlighet och införandet av en länk innebär inte att AbbVie godkänt innehållet på den sida länken går till.

Den websida du försöker öppna är inte nödvändigtvis anpassad till storleken på din datorskärm.

Vill du lämna denna websida?

Arbetar du inom press och media?

Informationen på dessa sidor är endast avsedd för dig som arbetar som journalist, inom press och  media.

Klicka ja för att komma till pressrummet. Klickar du nej kommer du tillbaka till abbvie.se

Tillhör du svensk hälso- och sjukvård?

Sidan är endast avsedd för svensk hälso- och sjukvårdspersonal. Genom att klicka "Ja" bekräftar du att du tillhör målgruppen och sidan kommer att öppnas. Klickar du "Nej" kommer du istället att länkas till motsvarande sidor avsedda för patienter, anhöriga och allmänhet.